Checklista version 0.9 för kvalitetsgranskning av examensarbete

Senast uppdaterad: 2005-02-01. Maila gärna dina frågor till Harald Kjellin Du är också välkommen med förslag på hur checklistan kan uppdateras för att vara mer användbar för studenterna.

Bifogade checklista har använts av kvalitetsgranskare av examensarbete och magisteruppsatser inom området Data och Systemvetenskap inför slutseminariet och/eller innan uppsatsen går till tryck. Om uppsatsen inte uppfyller de brister som uppdagats med hjälp av checklistan så är det handledarens ansvar att avgöra om det behöver göras ändringar i uppsatsen för att uppsatsen skall bli godkänd. Granskningen gäller endast formalia och handlar endast om formen och strukturen på det vetenskapliga arbetet. Handledaren ansvarar för brister på detaljnivå samt för faktamässiga brister i innehållet.

Denna checklista utvecklas kontinuerligt i dialog med berörda handledare på DSV. Alla synpunkter på den som gör att den kan uppdateras och bli bättre emottages med tacksamhet. Skicka synpunkter till hk-@-dsv.su.se. (utan '-' runt @) När tillräckligt många synpunkter inkommit fattar man beslut på ett handledarmöte om hur checklistan skall uppdateras för att motsvara majoriteten av handledarnas åsikter.

Titel

  1. Är titeln representativ för innehållet i uppsatsen


Innehållsförteckning och generell struktur på uppsatsen

  1. Kan man få en överblick genom att läsa innehållsförteckningen.
  2. Visar innehållsförteckningen att uppsatsen är balanserad, d v s finns det ett lämpligt antal underrubriker i varje kapitel.
  3. Finns det några rubriker som innehåller för lite eller svårbegriplig information

Sammanfattning/Abstract

  1. Finns bakgrunden, syftet, testresultaten och slutsatserna presenterade i sammanfattningen
  2. Är sammanfattningen tillräckligt utförlig och tydlig

Bakgrund

  1. Är början av bakgrunden intresseväckande
  2. Får man en klar bild av det område inom vilket uppsatsen är skriven
  3. Inser man av bakgrunden behovet att behandla problemställningen i uppsatsen
  4. Redovisas ramverket för uppsatsämnet, t.ex. i form av relevanta referenser till angränsande arbeten?
  5. Avgränsar bakgrunden ämnesområdet stegvis på ett lämpligt sätt eller finns det något i bakgrunden som är alltför generellt eller alltför specifikt. Går bakgrunden från en allmän till en specifik del

Motiv till problemställningen

  1. Är problemområdet tydligt beskrivet. Finns det ett problemområde, oavsett om det är i slutet på bakgrunden eller som ett separat stycke
  2. Framstår problemområdet som viktigt i relation till bakgrunden
  3. Innehåller problemområdet tillräckligt intressanta problem

Problemställning

  1. Är Problemställningen direkt relaterat till problemen som beskrivs i problemområdet
  2. Är Problemställningen relaterad till uppsatsens titel
  3. Är Problemställningen tillräckligt generell, d v s har även andra än uppdragsgivaren intresse av att läsa uppsatsen. Vilket är bidraget till det vetenskapliga samfundet
  4. Är Problemställningen formulerad så att innehållet i uppsatsen kan användas för att öka förståelsen för liknande eller angränsande problem
  5. Är Problemställningen tillräckligt konkret definierad
  6. Finns det något i syftet som författaren bör flytta till arbetsmetoden
  7. Om uppsatsen förutom en rubrik som beskriver syfte/uppdrag har ett mål explicit beskrivet under rubriken Mål/Goal/Aim/etc. Finns det då klara skäl till att ha denna specifika målrubrik eller kan den ses som en dubblering av syftet.

Förväntade resultat/Bidrag
Denna rubrik avser det konkreta målet med själva uppsatsarbetet och den kan användas som en beskrivning på det man förbinder sig att genomföra inom uppsatsarbetets ram. Denna rubrik är inte nödvändig men det underlättar mycket för läsaren om ni har en konkret beskrivning på ert bidrag till mänskligheten. Det är dessutom ett utmärkt sätt för studenten att få en konkret känsla av varför uppsatsen genomförs.

Avgränsningar

  1. Är avgränsningarna verkligen nödvändiga.
  2. Avgränsar de något annat än syftet
  3. Har man avgränsat bort någon viktig komponent i syftet

Målgrupp

  1. Behövs det en målgrupp för denna uppsats eller framgår det klart i titel och bakgrund vem den är skriven för. När det gäller magisteruppsatser så får målgruppen inte vara för snäv. Uppsatsen måste vara tillräckligt generell för att kunna anses vara ett bidrag till det vetenskapliga samfundet.
  2. Är uppsatsen tillgänglig för ett tillräckligt stort antal människor

Generellt om Metod/Arbetssätt

Observera att du inte bör skriva något i din uppsats om vetenskaplig metod i allmänhet. Om du beskriver någon annan metod än den du själv använder så måste detta på något sätt vara relevant för ditt val av metod. När du beskriver vilka metoder du har tagit ställning till eller utgått ifrån behöver du inte beskriva dessa i din uppsats. Det räcker med att du skriver namnet på metoden och sedan anger en referens till en en vetenskaplig källa där metoden finns beskriven.

  1. Om metoden beskrivs på något annat ställe än i kapitel ett. Finns det i så fall en kort sammanfattande metoddel redan i kapitel ett av uppsatsen.
  2. Finns det en beskrivning av förarbetet
  3. Får läsaren en tydlig bild av hur arbetet har förberetts
  4. Finns det onödig eller personlig information i förarbetet
  5. Om uppsatsen är av utredande karaktär, finns det en tillräckligt omfattande analys av varför vissa informationskällor har valts.

Metod för att få fram relaterad forskning

  1. Finns det någon paragraf som beskriver relaterad forskning
  2. Framgår det att arbetet är unikt d v s att det inte redan har gjorts tidigare. Visar uppsatsen via referenser var gränsen går för tidigare resultat inom området.
  3. Har man på ett systematiskt sätt relaterat relevant forskning till det egna arbetet.

Metod för att mäta grad av måluppfyllelse

  1. Oavsett om en uppsats handlar om en "survey", utvärdering, förstudie, efterstudie, framtagning av en algoritm, framtagning av en metod eller modell, etc.. så behöver läsaren redan initialt i uppsatsen få reda på hur författaren motiverar sitt sätt att ta fram resultat ur insamlade data. Framgår det tydligt varför just detta sätt att tolka insamlade data genomförs.
  2. Om det finns en uppdragsgivare eller annan intressent till arbetet i uppsatsen. Framgår det då tydligt att utvärderingsmodellen sammanfaller med denna intressents mål och krav.
  3. Finns det explicita utvärderingskriterier. Om inte, finns det en beskrivning av hur och varför man använder en viss metod för att mäta kravuppfyllelse eller måluppfyllelse.
  4. Om det finns relaterade forskningsresultat, tar man då hänsyn till relaterade forskningsresultat när man mäter måluppfyllelse.
  5. Finns det en tillräckligt tydlig beskrivning av hur man får fram en signifikans vid mätningen av måluppfyllelse. Om det är en kvantitativ studie kan denna vara statistisk. Om det är ett analytiskt arbete bör denna uppfylla krav på logiska resonemang.
  6. Presenterar författaren sina motiv till att mäta på detta sätt. Har andra sätt att mäta beaktats innan valet gjorts.

Val av metod för datainsamling

  1. Framgår det tydligt vilka motiv författaren har för att välja just den redovisade metoden för datainsamling. Datainsamlingen kan t ex ske via:
    1. empiriska experiment
    2. analys av färdigt material
    3. intervjuer
    4. fältstudier
  2. Har författaren missat några alternativa sätt att samla in data

Val av metod för att dra slutsatser

  1. Finns det en beskrivning av hur du har gått tillväga när du dragit slutsatser från insamlat material

Utvidgad bakgrund/Relaterad forskning

  1. Blir läsaren övertygad om att samtliga aspekter av relaterad forskning har tagits med i detta stycke
  2. Finns det någon misstanke om att uppsatsen har missat något som skulle kunna vara av intresse
  3. Framgår det vilken del av arbetet som är respondentens egen insats?

Epilog

  1. Slutsatser
    1. Är slutsatserna direkt kopplade till syftet
    2. Finns det slutsatser som inte är direkt kopplade till de utvärderingskriterier/krav/mål som redovisas
    3. Redovisar författaren sakliga skäl för sina slutsatser
    4. Är det resonemang som leder fram till slutsatserna logiskt
    5. Är bevis och härledningar tillräckligt tydligt beskrivna
    6. Om man använder sig av någon slags kvantitativ analys, framgår det då tydligt hur man mäter signifikansen av slutsatserna
    7. Finns det något i slutsatserna som är så osäkert att det istället borde presenterats i diskussionen
    8. Redogör man för styrkan och svagheten med den genomförda ansatsen
  2. Diskussion
    1. Framgår det vems åsikter det är som presenteras i diskussionen
    2. Finns det något i diskussionen som borde stått i slutsatserna

Ordlista

  1. Om det finns många originella begrepp i uppsatsen. Är dessa definierade
  2. Om målgruppen inte kan förväntas känna till en stor mängd ord bör det finnas en ordlista.

Referenser
Det finns inga absoluta detaljregler men det finns principer:

  1. Har ni inne i texten refererat på ett enhetligt sätt. T ex enligt någon av följande metoder:
    1. (Efternamn, Publikationsår), (Efternamn1 & Efternamn2, Publikationsår), (Efternamn et al., Publikationsår)
    2. [Efternamn Publikationsår], samma som ovan men med hakparenteser
    3. [Siffra som refererar till en plats i referenslistan] ex: [4]
    4. Fotnoter för referenser används sällan inom Data och Systemvetenskap men det är inte förbjudet.
  2. Är alla referenser beskrivna på ett konsistent sätt så att ni har samma typ av parenteser/hakparenteser i referenslistan som inne i texten.
  3. Är referenslistan sorterad på något sätt. Enligt bokstavsordning på 1: Efternamn, 2: Publikationsår,om man använder (Efternamn, Publikationsår) inne i texten. I numerisk ordning på referenserna om man har sifferreferenser typ [4].
  4. Finns det datum på alla Webbadresser