fatima.jpg
 
Fatima är sociolog från Mitthögskolan som till började på DSV på sin doktorandtjänst 2003. Hon medger att det hela dragit ut på tiden beroende på att en del annat kommit emellan. Bland annat har hon fött två barn. Att avhandlingen fick inriktningen på spel var något av en tillfällighet, även om Fatima spelade datorspel i yngre dagar.

- Det som intresserade mig var  ungas datorspelande, och  vad är det som driver spelandet.  Jag ville förstå vad det är som är så kul – det var så det började, förklarar Fatima.

Spelkaféet som social mötesplats
Mer av en slump fick avhandlingen en inriktning på de spelkaféer som började dyka upp i mitten av 2000-talet. Idag finns det tre rena spelkaféer i Stockholm och ett större antal hybridställen och internetkaféer.

Huvudsyftet är att studera den sociala, fysiska och kulturella platsens betydelse av att spela datorspel på spelkaféer. Det handlar om varför man går till ett spelkafé och spelar datorspel istället för att sitta hemma, hur man upplever att spela datorspel på spelkafé och hur det beskrivs det av spelare, anställda, media och föräldrar. Avhandlingen bygger på intervjuer samt fältstudier av ett spelkafé och ett mass-LAN party. Fatima har intervjuat både besökare, kaféanställda och föräldrar samt studerat hur fenomenet beskrivs i media.

- Spelkaféet är en mötesplats för ungdomar att umgås och att träffa sina likar kring en aktivitet - onlinespel, förklarar Fatima. Att spela är ett sätt att vara tillsammans – det är det som är det viktigaste.

Ett centralt begrepp i Fatimas avhandling är ”third place”. Third places är den offentliga mötesplatsen, till skillnad från hemmet och arbetet. Fatima menar att ett spelkafé kan liknas vid ett third place.  Avhandlingen visar att spelkaféer används som ett socialt ställe för att hänga med sina vänner och likasinnade.

Fatima påpekar att datorspel inte alls tycks vara varken isolerande eller osocialt. De som besöker spelkaféerna är socialt utåtriktade. Och för de allra flesta tycks datorspelande vara en form av växelverkan mellan att spela ensam hemma och spela tillsammans. Spelkaféer fungerar också som en flykt från föräldrakontroll restriktioner och kontroll på hemmaplan.

- Till spelkaféer går man tillsammans med sina vänner,  till skillnad från andra ”third places” dit många går ensamma.  Man kommer för att umgås och tävla mot varandra.

Den vanligaste besökaren på ett spelkafé är en kille i åldern 14-20 år. Men det finns spelare upp till 25, och det finns en del duktiga tjejer också, berättar Fatima.  Det ger också spelarna en lokal umgås för att upprätthålla relationer med vänner, kollegor och likasinnade via spel.

Ingen moralpanik
Fatima har analyserat nyhetsartiklar i dags- och veckopress 2006-2011 och genomfört intervjuer för att få ”omvärldens” syn på spelkaféerna. Studien av dags- och veckopress pekar på vissa tendenser, men underlaget är för litet för avgörande slutsatser. Ett större material behöver samlas in

- Det finns ingen moralpanik när det gäller spelkaféerna i media, understryker Fatima. Snarare kan man se en överdrivet positiv media bild av spelkaféerna. Fenomen som trakasserier och social exkludering som också förekommer nämns inte. Man kan också se tydliga könsstereotyper där gamers oftast framställs som män.

- Många föräldrar har en traditionell syn på spelandet och ser det en form av lek. Det skulle jag vilja fördjupa mig i framöver, avslutar Fatima.

Fatima hoppas på att få en Post Doc inom området ungdomar och media – gärna med ett genusperspektiv. Men med tanke på familjesituationen som tämligen nybliven mamma skulle hon vilja vara kvar i Sverige.