Paul Johannesson
 
Paul Johannesson finns på Institutionen för data- och systemvetenskap där han finns på forskningsgruppen SYSLAB med ett femtontal forskare och ett tjugotal doktorander. Forskningen spänner över både systemen och tekniken, liksom det som ligger däremellan.

 

Matematiker med smak för tjänster

Paul är matematiker och disputerade i datavetenskap 1993. Han är professor sedan 2002 och hans forskning handlar om informationssystem, modellering – särskilt inom verksamhetsstyrning och verksamhetssystem. Och tjänster är ett område som ligger honom särskilt varmt om hjärtat.

- Det är två aspekter som intresserar mig särskilt, förklarar Paul Johannesson. Den ena handlar det om hur man ska kunna göra tjänster tillgängliga för användare utan att de måste ”äga” tjänsten. Och den andra handlar om att människor verkligen får de tjänster de behöver.

I det första fallet jämför Paul med transporttjänster - vi transporteras utan att tvingas äga en bil - och det är så Paul vill att man ska se på tjänster. I det andra fallet handlar det för forskarnas del om programvarutveckling och att tillämpa kunskaper om människa-maskininteraktion. Istället för stora och komplexa färdiga applikationer handlar det om att skapa flera mindre byggstenar som ska fungera tillsammans - här ligger utmaningen för forskarna.

- Jag intresserar mig mycket för de så kallade affärssystemen och hur de tillgodoser företagens behov. Det handlar då speciellt om ”sammansättningsmöjligheten” i systemen - det som vi kallar ”composability”, förklarar Paul Johannesson. Det är inte längre frågan om att skapa ett enda stor komplext verksamhetsystem i företagen, utan att ha flera olika delkomponenter i systemet som kan byggas samman efter behov.

Paul har också ett stort intresse för e-tjänster inom den offentliga sektorn. Inom SYSLAB bedrivs flera projekt med anknytning till sjukvården, som t ex REMS-projektet som ytterst handlade om att utnyttja sjukvårdsresurser på optimalt sätt.

- Det här var ett mycket roligt projekt, understryker Paul. Vi utvecklade en prototyp för ett informationssystem som omfattade alla aktörer inom ögonområdet i Stockholmsområdet. Och med hjälp av systemet kan man sedan hänvisa patienter till rätt nivå inom ögonvården för att inte i onödan belasta specialisterna.

Ett annat spännande e-tjänstprojekt är det felhanteringssystem för mobilen som Gustaf Juell-Skielse byggt upp för Upplands Väsby kommun. Det är ett unikt system där medborgarna kan anmäla fel och även skicka med bild direkt från sina mobiler, och anmälan går sedan in i kommunens felhanteringssystem

Den sociala webben

Paul är mycket intresserad att följa med den snabba utvecklingen inom det som kallas Web 2.0 – alltså den sociala webben. Det handlar om en ny generation av webbtjänster och affärsmodeller på webben. Den sociala webben bygger på interaktivitet och samarbete. De senaste åren har vi sett en hel uppsjö av tjänster av det här slaget – t ex Wikipedia och Facebook.

- Tidigare drevs ju utvecklingen av militären eller stora företag. Nu är det tonåringarna som driver utvecklingen, säger Paul med ett stort leende. Och hela det här sättet att skapa informationssystem och tjänster håller på att sprida sig in i företagen.

Den här utvecklingen började man kunna se för fem sex år sedan, och då följde Paul den som användare och inte som forskare. Men nu börjar synsättet att komma in hans arbete som forskare också.

- Tidigare generationers verksamhetsstyrningsystem var hårt styrande, hierarkiska och kontrollerande, förklarar Paul. De kunde lätt bli en slags tvångströja. Men med ett web 2.0-tänkande så kan de här systemen bli mycket mer flexibla och fungera bättre för användarna.

Paul är övertygad om att web 2.0-tänkandet kommer in i organisationerna, och han har lämnat in förslag till ett forskningsprojekt kring detta. Han har också haft en del kontakter för att få företag att delta. För det är mycket vanligt att forskarna inom SYSLAB samarbetar med företag, vilket beror på att gruppens forskning ligger mycket nära tillämpning. Det är ungefär lika vanligt att företagen kontaktar forskningsgruppen, som att forskarnas tar den inledande kontakten.

- Det är inte så vanligt att företag vänder sig till oss om de redan har en färdig idé eller modell, säger Paul. Men företaget Affecto hade utvecklat en ny idé för databasmodellering, men de behövde hjälp att presentera sin modell på ett ”akademiskt sätt”. Vi kunde tydliggöra deras grundidéer och göra det mer generaliserbart.

De här företagssamarbetena handlar ofta om små projekt som inte ger pengar. Ofta har man vanlig forskningsfinansiering från VINNOVA t ex, och företagen bidrar med sin arbetstid. Enligt Paul så finns det en massa goda idéer när det gäller tjänster eller applikationer bland praktikerna, och forskarnas roll blir ofta att generalisera idéerna och sprida kunskaperna.

Utvecklingen runt hörnet

Pauls nyfikenhet på det som ligger ”hörnet” i vårt IT-samhälle är påtaglig. Hans forskningsområde är ju också så när tillämpning så att den i praktiken sker nästan samtidigt med förändringarna och också påverkar utvecklingen direkt genom det nära samarbetet med företag. Men hur är det med återväxten inom området?

- Det är ett stort intresse att gå våra utbildningar på grundutbildningsnivå, säger Paul.  Många av studenterna är inställda på att gå ut i yrkeslivet efter sin grundutbildning.

Men det är inte ovanligt att studenter kommer tillbaka som industridoktorander efter ett antal år i näringslivet. Och för tillfället har man också flera duktiga forskare i ”mellangenerationen” som Paul kallar det. Så Paul Johannesson ser framtiden an med tillförsikt.

Intervju 2009

Den här intervjun på engelska

Läs mera

Paul johannessons egen webbsida >>

Syslab