hercules.jpg
 
 

Precis som i många andra områden kännetecknas vården av ett stort flöde av information. Rätt uppgifter, vid rätt tillfälle, rätt tolkade och säkert förmedlade är ett livsvillkor för säker och ändamålsenlig vård. Utveckling av dagens informationssystem är därför en förutsättning för en säkrare och mer kostnadseffektiv vård. Bättre informationssystem kan användas till att ta fram ny kunskap som behövs för att utveckla hälso- och sjukvården.

 

1 miljon patientjournaler
I samarbete med Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har forskare vid Stockholms universitet/DSV nu tillgång till den stora patientdatabasen Stockholm EPR Corpus. Det handlar om ca 1 miljon journaler för 584 600 patienter. Journalerna är avidentifierade och innehåller uppgifter om kön, ålder, sjukdomskod samt fritext om patienten. Alla dessa kliniska data finns nu tillgängliga i en databas som inte är mer utrymmeskrävande än att de skulle kunna rymmas i en mobiltelefon, emellertid förvaras i databasen i en för projektet speciellt uppbyggd teknisk miljö med högsta säkerhet

- Vi önskar få fram både nya och dolda relationer mellan symptom, diagnoser, behandling, ålder, kön och social situation, förklarar projektledaren docent Hercules Dalianis. Resultaten kan på olika sätt komma att underlätta för läkare, vårdadministratörer och ge bättre och mer konstnadseffektiv vård. De kommer också på sikt att kunna ge bättre information till patienterna.

Det här är ett samprojekt mellan flera parter. Två läkare ingår i projektet som bedrivs tillsammans med systemvetare, språkvetare och datorlingvister i gruppen för IT och hälsa på Stockholms universitet/DSV.

Klinisk vetenskap möter systemvetenskap
Gunnar Nilsson är professor i allmänmedicin/medicinsk informatik och gästprofessor på DSV. Han drivs av ett stort intresse för IT i sjukvården alltsedan de första datorerna kom till hans vårdcentral 1992. Han brinner för  att se till att systemen ger mest effektiva stöd i vården. Gunnar betonar att det uppstår nya och spännande möjligheter i mötet mellan vetenskapsområdena.

- Projektet är ett bra exempel på gränsöverskridande forskning där mer kliniskt inriktade forskare arbetar tillsammans med Hercules Dalianis forskningsgrupp, förklarar Gunnar Nilsson. Här kan vi kombinera aktuell klinisk vetenskap med senaste rön inom informationsvetenskap.

Gunnar Nilsson var verksam kliniskt i mer än 10 år innan datorerna kom till användning i patientarbetet, och han har kunnat följa revolutionen på området de senaste 20 åren. Och han ser flera möjliga tillämpningar som ett resultat av analyser och metodutveckling i projektet. Det här är en klinisk databas som kan användas i utveckling och forskning inom en mängd olika områden.

- Ett viktigt utvecklingsarbete rör möjligheten att navigera i och sammanställa information från den här typen av data. Att få samarbeta med ledande forskare inom systemvetenskapen har varit mycket positivt. Det händer verkligen spännande saker inom forskningsfältet, pådrivet av den mycket snabba utvecklingen av sökmotorer för Internet, betonar Gunnar Nilsson. Vi diskuterar vad dagens och morgondagens system kan göra med kliniska texter och hur kan vi använda den för att förbättra informationshantering inom klinisk och forskning.

Som läkare är han van att analysera den kodade informationen som finns i journalerna, men det systemvetarna verkligen kan bidra med är bättre utsökning av den okodade informationen (fria texten) i journalerna menar Gunnar. Nu tar vi fram verktyg som kan analysera kodad och okodad information samtidigt.

- Tidigare har det varit mycket svårt att söka i och analysera sådan information. Nu kan forskare med en helt ny generation sökverktyg så att säga ’kliva rätt in i texten’, förklarar Gunnar Nilsson. Det är spännande att se hur systemvetarna på senare tid hittat nya metoder och utvecklat sökmotorer som är användbara också för kliniska texter.

Många tillämpningar
Men vad ska det här användas till? Hur kan vården förbättras genom detta?
- Vi hoppas att läkare och andra inom sjukvården med nya system kommer att få en bättre överblick över diagnoser och andra hälsoproblem genom att analysera all text i journalen. Vidare att få bättre möjlighet till uppföljning, utveckling och forskning. T.ex. kan vi redan nu bättre studera samsjukligheten, det mönster av olika sjukdomar som en och samma individ har, förklarar Gunnar Nilsson. Med hjälp av nya system kan man också tänka sig att läkare kan få hjälp med förslag till diagnoskod i en given situation.
 

Studier av komorbiditet
Professor Kjell Larsson, Karolinska Institutet, enheten för lung- och allergiforskning är en av de forskare som är intresserade av att delta i projektet som ett led i sin forskning när det gäller folksjukdomen KOL. Det är världens fjärde vanligaste dödsorsak, och den folksjukdom som fortsätter att öka. Uppskattningsvis lider 500-600.000 av KOL i Sverige.

- Sedan något decennium har man kunnat visa att KOL inte bara är lungsjukdom, utan något som drabbar hela kroppen, förklarar Kjell Larsson. Det finns ett mycket klart samband mellan KOL och andra sjukdomar.

Samvariationen (komorbiditeten) mellan KOL och andra sjukdomar är stor, och det är detta som intresserar forskarna. Det finns gemensamma mekanismer och samvariationer i befolkningen som forskarna vill kunna beskriva. Och ännu har inga andra forskare kunnat presentera liknande studier.

- Egentligen har vi inte alls börjat jobba i projektet, men det finns ett klart intresse att samarbeta, berättar Kjell Larsson. Vi kan få tillgång till ett stort befolkningsmaterial att göra analyser på, men vi vet ännu inte vilka analysmetoder vi ska använda.

Medicinsk terminologi
Forskningen skulle också kunna stärka den nationella SNOMED CT – d v s det största befintliga terminologisystemet för sjukvården. Det har precis översatts till svenska och omfattar totalt 310 000 termer.

- En i viktig del i Snomed CT är den rika floran av synonymer – men en översättning av de engelska synonymerna är inte rätt väg framåt, understryker Gunnar Nilsson. Vi måste på egen hand hitta de ofta många synonymer som används i sjukvården idag. Då är den här databasen en guldgruva – ytterligare ett exempel på behovet av den här typen av klinisk data.

Databasen ska naturligtvis också användas för grundforskning av flera olika slag. Genom att det är första gången vi har tillgång till ett så stort material av det här slaget finns det flera nya forskningsidéer som blir möjliga att pröva. På längre sikt bör man kunna bygga upp flera olika vetenskapliga grundforskningslinjer kring databearbetning av omfattande kliniska texter, genom det nätverk av forskare som finns både på SU och KI.

- Med det här materialet går det ta fram fynd  och samband som inte så lätt låter sig studeras med mindre eller mer avgränsade datamängder. Man kan också lägga olika kvalitativa perspektiv på materialet, betonar Gunnar Nilsson.

Framtiden
Två av de största utmaningarna inom klinisk informationshantering är att få ut och omsätta nya kunskaper i klinisk praktik, och att skapa en sammanhållen patientjournal – en patient en journal.

- ’En patient en journal’ har en potential inte går att överskatta, i dag har sjukvården i Stockholm inte löst detta vilket varje dag tar resurser i onödan, berättar Gunnar Nilsson. Men lyckas vi med det måste vi också kunna strukturera och sammanställa information från olika vårdgivare på ett bättre sätt. Också en sådan metodutveckling är möjlig att stödja och testa inom ramen för det nu aktuella projektet. 

Fakta
Fördelar med forskningen
Underlätta för vårdpersonal
•    Bättre överblick för att fatta bättre beslut
•    Föreslå diagnoskoder – s k ICD-10-koder
•    Identifiera liknande sjukdomsfall
•    Sammanfatta patientdata
•    Utveckla sökverktyg
•    Stavningskontroll

Kliniska forskare
•    Identifiera vissa diagnoser och åtgärder
•    Analysera samsjuklighet (komorbiditet)
•    Ta fram fiktiva patienter och patientjournaler för undervisning
•    Komplettera kvalitetsregister som biodatabanker och cancerregister med korresponderande patientjournaldata
•   Hitta kända och okända biverkningar av läkemedel

Administratörer
•    Förutsäga kommande vårdbehov och se trender i behandlingen av patienter
•    Validera ICD-10-kodningen
•    Detektera och prediktera vårdskador och vårdrelaterade infektioner

Patienter
•    Ge patienter en begriplig översikt av sin journal
•    Föreslå ”synonymer” för ökad begriplighet

För mer information: Hercules Dalianis, professor, hercules@dsv.su.se, 070-568 13 59

Fakta om HEXAnord
Projektet drivs inom ramen för HEXAnord – HEalth teXt Analysis network in the Nordic and Baltic countries. HEXAnord är ett forskningsnätverk med deltagare verksamma inom hälsovetenskap, datavetenskap och informationsteknik i Norden och Baltikum. Det övergripande syftet med nätverket är att undersöka skillnader och likheter i text i elektroniska patientjournaler i de olika länderna med hjälp av text mining. Ett annat syfte med nätverket är att stärka samarbetet mellan de deltagande universiteten i de nordiska och baltiska länderna.

Webbplats HEXAnord