harald.jpg
 

I många år sysslade Harald Kjellin med utbildnings- och kursverksamhet mestadels i Stockholm. 1984 kände han att det var dags för en omstart med en annan inriktning, och han började plugga informatik. Till det behövdes också kunskaper i data- och systemvetenskap insåg han snart. Och på den vägen är det.

 

– Det här var något helt annat än psykologin, understryker Harald. Här fanns tydliga och exakta strukturer. Det var en helt annan värld som verkligen tilltalade mig.

Det var också så hans intresse för artificiell intelligens väcktes. 1987 började han på DSV, och så småningom resulterade det i en avhandling inom kunskapsinsamling med professor Carl-Gustaf Jansson som handledare.

– Sedan började jag att arbeta med ett projektet på AMS med ”Artificiella arbetsvägledare”, berättar Harald. Det var en ”virtuell” vägledare som gav arbetssökande rekommendationer vad man kunde bli. Den fanns sedan i drift under större delen av 90-talet

Kunskapshantering

Under senare halvan av 90-talet började Harald att tröttna på AI – han kände att han inte ville ”programmera” resten av livet.

– Det var då började jag att intressera mig för kunskapshantering, säger Harald. Det jag vill studera är hur man kan förvalta människors kunskaper, och hur man sedan kan återanvända dessa kunskaper. Jag är särskilt intresserad av maskininlärning – det vill säga hur systemen blir smartare ju mer de används.

Men också de smartaste systemen blir så småningom obsoleta. Och det var också det som hände den artificiella arbetsvägledaren. I sin nuvarande verksamhet intresserar han sig särskilt för forskningsmetodik, kunskapshantering och spelteori. Men framförallt gäller det maktspel i organisationer – och särskilt då frågor om hur organisationer ska bli lärande.

Undervisning

På DSV har han fokus på undervisningen. Harald är t ex programansvarig för utbildningen Marknadskommunikation & IT som bedrivs tillsammans Institutionen för Reklam och PR. Utbildningen ges för andra året 50 nybörjare hösten 2007. Just nu jobbar han också med kursutveckling för distansundervisningen.

– I det här ser jag mig själv lite som en ”regissör” – där själva innehållet växer fram i en dialog mellan lärare och studenterna, betonar Harald. Det här utvecklingsjobbet är precis påbörjat.

Harald gillar egentligen inte distansutbildning – han tycker studenterna borde träffa varandra och sina lärare. Men det finns ju också många poänger med distansstudier. Det ger ju stora möjligheter till flexibelt lärande, vilket är en extra utmaning för kursansvariga.

Harald jobbar just nu med att ta fram ett nytt system för att utvärdera kvaliteten på svenska universitets webbinformation. 

- Numera kan ju studenter själva planera hur de vill organisera sina studier. Då är det extra viktigt att säkra att studenterna har tillgång till all nödvändig information, förklarar Harald. Systemet ger svar på om studenterna har tillgång till den information de behöver för att kunna optimera kvaliteten i sina studier.

Dessutom har Harald startat upp ett antal kortkurser inom området Ledarskap som är på 2,5 poäng vardera. Kursinformation

 

Utblickar mot omvärlden
Harald pekar på många tidsaktuella företeelser som intresserade forskare redanför flera år sedan.

– Jag tycker det är spännande med företeelser som Facebook och Wikipedia, betonar Harald. Liknande frågor intresserade ju oss forskare långt tidigare – det visar att forskningen ofta ligger före. Det är också spännande att se hur snabbt sådana här företeelser kan växa om människor känner sig motiverade.

Harald intresserar sig mycket för hur kunskap byggs upp inom organisationer. Det är spännande att studera hur nätverk växer fram inom organisationer och företag. Det sker ofta som en utveckling inifrån av kreativa individer och inte med central styrning.

– Det är bättre att låta kreativiteten få fritt spelrum - då får man de bästa lösningarna, menar Harald. Nu kan man också se hur mer traditionella affärssystem utvecklas allt mer mot det som kallas SOA – d v s Service Oriented Architecture.

Vad Harald också väntar på är att det ska komma verktyg som gör det möjligt att göra mycket mer förfinade, kombinerade sökningar. Frågan är vem som blir först med det.

– Inom forskningsgruppen Informationssystem jobbar vi just nu med att skapa ”ontologier” – d v s en slags begreppsapparater / begreppsstrukturer för olika områden, berättar Harald. Det är en förutsättning för att vi i framtiden ska få bra sökmöjligheter.

Forskning

– Jag forskar just nu på hur man får företag att bli lärande, berättar Harald. Jag vill att vi ska frångå de ”tekniska språken” och i stället skapa information och kommunikation på människors sätt och på användarna villkor.

Harald menar att forskare ofta krånglar till saker – gör sin forskning mer ”märkvärdig” än den är. Det här skapar en onödig distans till verkligheten utanför forskarvärlden.

– Det är ju meningslöst att forska om man inte läses av andra än forskare, understryker Harald. Vi behöver andra ”belöningssystem” så att vi forskare ska kunna meritera oss på andra sätt än idag där t ex antalet forskningsartiklar är det som räknas.

Harald hoppas på en forskning som får genomslag och som påverkar och förändrar. För det är ju egentligen konstigt att man får pengar på det man säger att man ska göra och inte det man faktiskt gjort, eller vad det betytt, avslutar Harald Kjellin.

Intervjun genomförd 2010. Uppdaterad 2012.

 Den här intervjun på engelska