Department for computer and systems sciences
Stockholm University
Royal Institute of Technology

Ett försök med interaktiv undervisning med hjälp av ett icke-samtidigt datorkonferenssystem

April 1996

Av Sirkku Männikkö
E-post: sirkku@dsv.su.se

Sammanfattning: Våren 1995 ordnade Institutionen för Data- och Systemvetenskap en kurs över ämnet "Människor, datorer och samhälle". Undervisningsmetoderna vid kursen avvek starkt från det traditionella. Huvuddelen av kursaktiviteten bestod av att studenterna refererade litteratur och diskuterade med varandra i ett icke-samtidigt datorkonferenssystem. Istället för tentamen examinerades studenterna på sin aktivitet i systemet. Utvärderingen visar att studenterna fick lika bra studieresultat som vid vanliga kurser. Kvinnor och utomnordiska invandrare klarade sig något bättre än män och nordbor. Studenterna uppskattade friheten att planera sina studier och utbytet av information, men klagade på att det var för mycket att läsa, och att de inte fick tillräckligt stöd av lärarna.

Nyckelord: Datorförmedlad kommunikation, icke-samtidigt datorkonferenssystem, undervisning, pedagogik, distansundervisning, datorstödd undervisning.

English abstract: During the spring term 1995, the Dept. of Computer and Systems Sciences gave a course with the topic "People, computers, and society". Teaching methods differed very much from the traditional ones. The main part of the course activities consisted of students writing reports based on various books and articles and of discussions that took place in an asynchronous computer conferencing system. Instead of traditional exams, students were graded on the basis of their activity in the conferencing system. Results of the study confirm that students did as well as in courses applying traditional teaching methods. The study also shows that women and students with non-Nordic native tongue succeeded a little better then men and Nordic students. The students appreciated the freedom in planning their studies and the benefit they got from the information exchange, but they also complained over the amount of text they had to read and over the lack of support from the teachers.

Key words: computer mediated communication, asynchronous computer conferencing system, teaching and learning, pedagogy, distance education, computer mediated teaching and learning.

Institutionens postadress: Institutionen för Data- och Systemvetenskap, Stockholms Universitet, Electrum 230, 164 40 Kista, telefon 08-16 20 00, URL: HTTP: //www.dsv.su.se/.

Denna rapport finns tillgänglig på Internet under URL http://www.dsv.su.se /~jpalme/reports/8895.html.

Innehållsförteckning

1. Introduktion
2. Kursmålen
3. Undervisnings- och kommunikationsmediet
4. Människorna
5. Studieresultaten
6. Lärarna ur studerandenas perspektiv
7. Kursinnehållet
8. Tekniken
9. Om elevrollen
10. Den nya kommunikationsformen
11. Den nya undervisningsformen
12. Övrigt
13. Framtiden
14. Referenser
Bilaga 1: Enkät av Tarja Lintunen
Bilaga 2: Enkät av Sirkku Männikkö efter slutet av kursen
Bilaga 3 :Information till kursdeltagare om obligatoriska uppgifter


1. Introduktion

Kursen *:88 Människor, datorer och samhälle, som gick under vårterminen -95, är en pionjär inom DSV:s undervisningsutbudet på två sätt: 1) kursämnet är nytt och 2) undervisnings-mediet, ett datorkonferenssystem, har inte använts i så stor utsträckning tidigare i undervisningssammanhang på institutionen.

Denna utvärdering baserar sig på material som hämtats ur två till deltagarna utskickade enkät (en av Tarja Lintunen i samband med kursens början och en annan av SM vid slutet av kursen, (se bilagor 1-2), ur kursdokumentation (i First Class), ur intervjuer med deltagarna (5 stycken) och med lärare (Louise Yngström, Mats Wiklund) samt ur mer ostrukturerade samtal med Jacob Palme.

Den första enkäten besvarades av 29 deltagare (totala antalet deltagare 64) och den andra av 37 deltagare.

Först ska jag beskriva kursens mål och undervisnings- och kommunikationsmediet. Sedan ska jag berätta om människorna på kursen. Studieresultaten analyseras. Lärarnas roll, kurs-innehållet, tekniken, elevrollen, kommunikations- och undervisningsformen belyses mest ifrån studerandeperspektiv.

2. Kursmålen

Generellt skulle kursen behandla frågor om människor i samverkan med datorer samt IT-utvecklingens roll i samhället. Följande delområden skulle diskuteras:
  1. datoriserad (distans)utbildning
  2. datoriserat arbetsliv
  3. etik och säkerhet
  4. datorstött samarbete
  5. genus och IT
Utöver de kunskapsmässig målen skulle man försöka se till att
  1. deltagarna skulle få praktiska erfarenheter av datorstöd för asynkron (icke-samtidig) kommunikation
  2. deltagarna skulle få praktiska erfarenheter av ett alternativt pedagogiskt arbetssätt nämligen interaktivt, deltagar-centrerat och processorienterat
  3. deltagarna skulle påverka kursens genomförande och graden av måluppfyllelse genom aktivt och konstruktivt arbetssätt
En lista över de obligatoriska arbetsuppgifterna bifogas (bilaga 3).

3. Undervisnings- och kommunikationsmediet

3.1. Datorkonferenssystem

Lärarna och kursdeltagarna har kommunicerat med varandra huvudsakligen via ett datorkonferenssystem med namnet "First Class". Kursdeltagarna har kopplat upp sig mot systemet antingen via datorer i DSV:s datorsalar eller, i vissa fall, hemifrån via modem.

I "First Class" finns det funktioner för att:
  1. sända och ta emot elektronisk post
  2. läsa och skriva i konferenser
  3. hämta och skicka dokument av olika slag
Varje student som deltar i datorstödd undervisning har en personlig brevlåda där man hittar meddelanden som adresserats till honom eller henne personligen. Dessutom finns det konferenser/mappar som samtliga användare av systemet har tillgång till. Dessa kallas för publika konferenser och är uppdelade efter samtalsämnet.

Datorkonferenssystemet är baserat på datorns förmåga att behandla information: Dokumenten är organiserade och förvarade i datorn. Systemet ger möjlighet till en unik, grafisk form av kommunikation oberoende av tid och plats. Kommunikationen är huvudsakligen skriftlig fast även bild och ljud kan användas.

3.2. Det kommunikativa nätverket

Dataskärmen fungerar som en kontaktyta. Man kan nå olika personer och virtuella platser genom den.

Användaren (läraren eller kursdeltagaren) sänder information i meddelanden från en persondator till databasen och mottagaren (läraren, lärarna, kursdeltagaren eller kursdeltagarna) får informationen (meddelanden) när han eller hon kopplar sig upp mot databasen. Kommunikationen är asynkron: meddelanden är sända och mottagna vid olika tider.

Det kommunikativa nätverket består av två delar: en privat sfär och en allmän sfär.

I den privata sfären kan kursdeltagarna brevväxla sinsemellan och med lärarna. Kursdeltagarna kan få stöd i sitt lärande ifrån varandra och ifrån lärarna. Kursdeltagarna kan ställa frågor till varandra och utbyta erfarenheter. De kan även umgås socialt med varandra.

Utbildningsformen blir individualiserad då kursdeltagaren och läraren kan kommunicera med varandra privat, utan att hela klassen "skådar" meningsutbytet. Lärarna kan följa varje student och dennes studieinsatser i den allmänna sfären och välja att kommentera och ge återkoppling i den privata sfären.

I *:88 ingick 11 separata "mappar" (=datorkonferenser) för Lärarna kan undervisa hela kursen genom att skicka skriftliga uppgifter, instruktioner av olika slag, ställa frågor till kursdeltagarna och svara i sin tur på kursdeltagarnas frågor. Lärarna kan kommentera studenternas inlägg, uppmuntra och stödja hela kursen såsom läraren gör ifrån kateder i traditionella klassrum eller föreläsningssalar.

Kursdeltagarna ska diskutera kursmaterialet i mapparna. Även här kan de ställa frågor och få svar ifrån varandra och nu kan alla ta del av utbytet. Detta har man börjat kalla för "ett virtuellt klassrum" [Hiltz 1995].

Genom att koppla upp sig mot systemet deltar studerande och lärare själva i uppbyggandet av klassrummet. I början av kursen finns det i systemet bara ett skelett av olika konferenser och mappar, platser för informationsutbyte och diskussion samt tomma brevlådor som väntar på användare. Klassrummet blir levande när kursdeltagarna startar sina datorer, kopplar upp sig mot systemet och börjar agera i det. Då byter systemet skepnad kontinuerligt. Man skulle kunna kalla klassrummet för en levande bok, eftersom texterna, skapade av användare i sin interaktion, sparas och kan läsas som sidor i en bok. När kursen är avslutad finns klassrummet, boken, kvar med hela historien om kursen in i datorns minne.

4. Människorna

4.1. Lärarna

Den kursansvariga läraren var från början Tarja Lintunen. Hon skulle även ha läraransvaret för kursdelarna 1), 4) och delvis 5). Louise Yngström och Jacob Palme skulle dela ansvaret på kursmoment 2) och 3). Louise Yngström skulle även delta i kursmoment 5):s diskussioner.

Då Tarja Lintunen avslutade sin anställning under kursens gång blev Mats Wiklund den nye kursansvarige.

4.2. Kursdeltagarna

Kursen bestod sammanlagt av 64 studenter varav 46 var män och 18 kvinnor. Procentuellt innebar detta en manlig majoritet på 72 %.

Antalet utomnordiska invandrare var 17 (27% av hela kursen), 12 var män och 5 kvinnor.

Åldersmässigt kan vi konstatera att den yngsta deltagaren var 21 år gammal och den äldsta 51 år. Majoriteten, 75%, av deltagarna var sig mellan 25-35 år.

Linjevis var uppdelningen följande:

Systemvetenskaplig linje   åk3   40p   24
Data- o systemvetenskap   åk2   40p   15
Datalinjen   åk2   40p   3
Påbyggnadskurs i dsv       20p   5
Fördjupningskurs i dsv       20p   6
Fördjupningskurs i dsv för mag.ex       20p   2
Kurs för datayrkesverksamma           2
Påbyggnadsutb. för ADB-linjen       20p   1
Övriga           8

De 29 (ca. hälften av totalt 64) som svarade i den första utskickade enkäten gav följande svar gällande datorvana och vana att kommunicera elektroniskt.

Datorvana
  Elektronisk kommunikation
< 1år       ingen vana 4
1-2 år   4   liten vana 8
2-4 år   9   någon vana 8

> 4 år

   11   stor vana 9
Summa   19   Summa 29

75% har mer än två års datorvana och 1/3 har mer än fyra års erfarenhet av datorer. De flesta anser sig ha erfarenhet även av elektronisk kommunikation.

5. Studieresultaten

För att få godkänt skulle man klara av sex obligatoriska arbetsuppgifter (se avsnitt 2 ovan). Dessutom förutsattes aktivt deltagande i konferenserna i form av totalt minst 12 inlägg tidsmässigt jämt fördelade över kursperioden. Inläggen skulle innehålla hänvisningar till grundmaterialet, vara logiskt resonerande och använda t.ex. ett alternativt perspektiv till frågeställningarna.

I samband med betygssättningen accepterades en utebliven mindre uppgift men inte två (antal inlägg i den fria diskussionen). Inga större uppgifter (t.ex. referat) fick utebli.

Vissa kompletteringar accepterades enligt Mats Wiklund i efterhand: Om man inte hade skrivit tillräckligt utförligt referat kunde man få lämna in en ny version efter kursens egentliga slut. Däremot fick man inte göra kompletteringar när det gällde brist på inlägg i diskussionerna. Kursen byggdes ju på idén av aktivt deltagande och diskuterande under kursen, menar Mats Wiklund.

Resultatet blev följande:

32   godkända  
(50%)
14   väl godkända  
(22%)
18   underkända  
(28%)
64		  
Summa		  
(100%)

Alla studenter

I allmänhet kan resultaten betraktas som "vanligt" utan större avvikelser i jämförelse med studieresultat ifrån kurser genomförda med traditionella undervisningsmetoder på DSV.

I kvinnogruppen blev resultaten aningen bättre än hos männen. 33% av kvinnorna fick vg (17% av männen) och 22% fick u mot männens 30%.

Kvinnor

Jag skulle inte våga dra några allmänna slutsatser ur detta ytterst begränsade material, men det kan vara värt att följa upp detta och se om tendensen är densamma på framtida kurser.

Även invandrare verkar ha hävdat sig bra: 29% fick vg och 47% g.

Invandrare

När jag har jämfört kvinnornas och utomnordiska invandrares studieresultat med deras tidigare studieprestationer inom datavetenskap har jag inte kunnat konstatera några märkbara skillnader på individnivå.

Hypotesen hos kursansvariga har varit att invandrare kan hävda sig bättre i utbildningssituation där datorkonferenssystem används eftersom studenten kan, om man så behöver eller önskar, tillbringa precis så mycket tid som man vill i systemet och läsa kursmaterialet och sedan skriva sina inlägg. Resultatet motsäger inte denna hypotes, men är inte tillräckligt tydligt för att säkert stödja hypotesen.

6. Lärarna ur studerandenas perspektiv

I följande rader har jag sammanställt studerandens synpunkter på lärarnas roll och uppgifter i denna typ av kurs och återger kritik som framkommer i enkätsvaren.

6.1. Om lärarnas uppgifter

Studeranden tycker att lärarna ska i första hand:
  1. följa upp studenter
  2. ge feed-back
  3. informera - ge klara direktiv
  4. administrera diskussionerna
  5. ge handledning

6.2. Om svårigheterna

Det har inte fungerat inom följande områden:
  1. information
  2. tillgänglighet
  3. diskussion1)
Okontinuitet i lärarinsatser har utan tvekan påverkat genomförandet av kursen. Oklarheten i vem som bär kursansvaret har fått studenterna att känna sig lämnade utan tillräckligt lärarstöd.

Då lärarinsatsen upplevdes otillräcklig blev önskan om flera ansikte-mot-ansikte-möten dominant. Endast sex av 37 ville inte ha några ytterligare föreläsningar.

Man ville ha föreläsningar för informationens, feed-backens, handledningens och för strukturens skull.

Introduktionsföreläsningen hade de flesta deltagit i. Majoriteten tyckte att man borde ha ägnat mer tid åt att demonstrera hur FC fungerar. Det är viktigt att diskussionerna kommer igång snarast möjligt i början av kursen och en central förutsättning till detta är att deltagarna kan använda kommunikationsmediet på ett tillfredsställande sätt. Kursbörjan är också kritisk med tanke på avhoppare: om man inte kommer igång inom en rimlig tid finns det risk för att man lägger av helt. Därför är det viktigt att kursledningen håller kontroll på samtliga deltagare i början och försöker se till att alla kommer igång ordentligt.

Även erfarenheterna från andra håll understryker hur viktigt det är att lära sig använda teknologin så tidigt som möjligt i kursens början [Naidu 1995, Armitage 1995]. Lika viktigt är dock att erbjuda tekniskt stöd och hjälp under hela kursens gång.

7. Kursinnehållet

7.1. Kursmaterialet

Kursmaterialet fick ett mellanbetyg, inte så dåligt men inte så lysande heller. Studenterna efterlyste bättre, mer aktuell litteratur. Svenska förhållandena saknades. Även mer teknisk inriktning fanns med på önskelistan.

Förhållandevis många - hälften - hade inte läst den gemensamma boken helt. Flesta angav tidsbrist som orsak till detta. Det kan tänkas att konferensformen med stor antal deltagare kräver mycket lästid, vilket bör tas hänsyn till vid planeringen av kurslitteratur.

Att kurslitteraturen var på engelska verkade inte orsaka några som helst problem. Endast tre deltagare angav sig ha haft svårigheter med vissa engelska facktermer.

Svensk litteratur önskades mer, inte enbart språkets skull, utan även för att få ett svenskt perspektiv på ämnesområdet.

Något annat språk var inte aktuellt alls.

Referatbokningen orsakade stor förvirring. Det var inte helt enkelt att avgöra vilka artiklar var reserverade och vilka som var fria för bokning. Helst bör något annat system införas för detta [Hiltz 1995, Jansson 1995], eller alternativt studenterna få tydligare information om hur bokningen skall gå till.

Nu hade man gjort så att för varje uppsats som skulle refereras fanns ett inlägg i ett speciellt möte i First Class. Den som ville reservera en uppsats gjorde det som ett svar i First Class på det inlägg som beskrev uppsatsen. Den som ville kontrollera om en uppsats var reserverad av någon annan gjorde det genom att använda kommandot i First Class för att läsa alla svar på uppsatsens inlägg.

Denna metod borde egentligen fungera. Att det inte fungerade kan ha berott på att man inte tillräckligt klart beskrev hur man skulle göra.

7.2. Uppgifterna

Uppgifterna uppfattade man som rimliga och inga större protester framfördes.

Det kändes dock tungt att läsa genom allt material (information overload) och många undrade var ett "högkvalitativt inlägg" var för någonting. Instruktionerna var oklara. Den kursansvariga läraren (T.L.) hade vi uppstartsmötet sagt att för att få godkänt måste man skriva minst 12 "högkvalitativa inlägg" i diskussionerna under kursen, utan att närmare definiera vad högkvalitativ innebar i detta sammanhang, vilket gav upphov till osäkerhet hos kursdeltagarna. En bättre formulering vore kanske "väl genomtänkta".

8. Tekniken

8.1. Konferenssystemet

Datorkonferensssytemet First Class tyckte man var lätt att använda när det gällde att läsa och skriva. Några hade haft inloggningsproblem. Andra tyckte det var svårt att följa diskussionerna. Det tyckte jag med eftersom många av studenterna använde nytt meddelande vid svar i stället för att besvara direkt med referens till inlägget de skulle kommentera.

Hur man använder konferenssystemet är också någonting som den kursansvariga läraren måste berätta och visa till deltagarna helst vid kursens början men även följa deltagarnas agerande under kursens gång och rätta till i fall det behövs.

När jag bad studenterna att nämna fördelar med konferenssystemet var det många som angav tid- och platsoberoendet. Att man når många samtidigt var också en tung fördel. Att man kunde få reda på många olika synpunkter på ett område på en kort tid, var också någonting man uppskattade.

Som nackdelar upplevde man Det kan dock noteras att First Class -systemet har en funktion där användarna kan lägga in en personlig presentation av sig själva. Denna funktion kom inte till någon större användning i samband med *:88 kursen. För att understryka grupptillhörighet bör man nog kräva av samtliga deltagare att de skriver en presentation av sig själva i en separat konferens som finns bland kurskonferenserna.

Man kom med följande förslag till förbättringar:

8.2. E-post

8.2.1. Fördelar

Studeranden tyckte att e-post har följande starka fördelar

8.2.2. Nackdelar

E-post fungerade dock inte alldeles problemfritt. Studeranden ansåg att

9. Om elevrollen

9.1. Den nya elevrollen

Deltagarna i kursen understryker vikten av att aktivt debattera, att skriva och läsa kontinuerligt. Man har även kommit till insikt om att eget ansvar och initiativförmåga är väsentliga för framgång. En deltagare säger så här:
"Planeringen är viktigt. Man ska ta god tid på sig under kursens gång, och så fort man fått tillräckligt information om systemet ska man sätta igång och försöka forska och jobba självständigt. Man ska försöka upptäcka det som är vitsen med denna kurs och vad som är inte."
Nyfiken, debattglad med adekvat innehåll i sina inlägg är även lärarens drömstudent.

9.2. Svårigheter

Många har förmodligen underskattat tidsåtgången eftersom flera angav sig ha lidit av tidsbrist. Antalet kursdeltagare har varit (för) stort (64), vilket har lett till informationsoverload; ett stort antal inlägg man ska läsa igenom och besvara. Dessutom har skrivandet tagit sin tid. Situationen har inte blivit lättare för kursdeltagarna p.g.a. bristfälliga instruktioner och det har tydligen rått allmän osäkerhet om vilka krav som ska uppfyllas för godkänt deltagande.

Med denna kursuppläggning bör troligen antalet deltagare vara 30-40 studenter. Eventuellt kan man, om man vill ha fler studenter, klara detta genom att kräva av varje student bara medverkan i t.ex. tre av de fem delområdena.

Några av deltagarna har uppriktigt konstaterat att det inte har varit helt problemfritt att arbeta under eget ansvar. Man kan fråga om det krävs mer engagemang och aktivt stöd ifrån kursledningens sida.

9.3. Framgångar

Som ljusa punkter anger man att man lärt sig använda ett icke-samtidigt datorkonferensystem, First Class, man fått träning i skrivandet, man fått ta del av många nya synpunkter på datoriseringen och dess roll i samhället.

Skrivandet i sig har inte varit något problem enligt de svar jag har fått. Jag hade förväntat mig flera klagomål om skrivandets våndor, då Haninge-kurserna [Männikkö 1995] hade svårt att komma igång i detta avseende. Men förmodligen var denna kurs så tydligt debatt-inriktad från första början att även deltagarna mentalt förberedde sig bättre och var inställda att debattera och skriva. Kursens uppläggning, där deltagande i datorkonferenserna var centralt för hela kursens funktion, gjorde det också mera självklart för studenterna att använda systemet.

10. Den nya kommunikationsformen

10.1. Asynkron, textbaserad kommunikation

Det var inte helt lätt att definiera FC-kommunikation. Många tyckte att det handlade om att skriva fast snabbheten gjorde att formen närmade sig prat.

Några tappra försök till definition följer:
"att prata skriftligt"
"för mig är det att prata fritt"zBR>"skrivprata, flygbladskommunikation" "meddelandeutbyte, posthantering, brevväxling"
Man var klart positiv till denna kommunikationsform. Man tyckte det var roligt att diskutera och få respons till sina egna idéer och få möjlighet att ta del av så många andra synpunkter. Interaktivitet upplevdes klart lockande.

10.2. Svarstiderna (lärare - elev, elev - elev)

För att kommunikationen ska fungera på ett tillfredsställande sätt måste svarstiderna vara rimliga. Under denna kurs varierade de faktiska svarstiderna ifrån en dag till en vecka. Man var klart kritisk mot svarstiderna som översteg ettdygnsgränsen, vilket kan tolkas bekräfta tidigare erfarenheter om att max 24 timmar är en acceptabel svarstid (jmf. Haninge-kurser).

10.3. Kontaktfrekvens

Studenterna uppgav sig ha haft kontakt med varandra 1-3 ggr i veckan. Kontakter med lärarna var betydligt glesare, om inte rentav icke-existerande, vilket återigen berättar om de svårigheter som lärarna måste ha haft i genomförandet av denna typ av undervisning.

11. Den nya undervisningsformen

11.1. En virtuell, diskuterande klass

Den generella attityden mot den nya undervisningsformen var mycket positiv. Man uppskattade friheten, det egna ansvaret, det nya och annorlunda och gav statusvärde för att kunna vara med om någonting som ligger i utvecklingens spets.

Några enstaka kritiska (besvikna) röster hördes: "en kurs då man aldrig ser någon kursansvarig", "inga föreläsningar".

Föreläsningslösheten togs upp både som en positiv och negativ sak. En majoritet välkomnade det som en positiv frihet och därmed möjlighet, medan en liten minoritet kände sig vilsen utan den traditionella, trygga strukturen och programmet som en föreläsningsserie kan ge studenterna.

I rättvisans namn bör dock noteras att i ett konferenssystem är det fullt möjligt att skapa en föreläsningsliknande struktur och även stödja studenter på ett intensivare sätt än i den traditionella klassrumssituationen. En avgörande faktor är lärarens förmåga och motivation för att utnyttja systemets möjligheter maximalt.

11.2. Diskussionerna

Deltagarna var relativt nöjda med diskussionerna i allmänhet. Det upplevdes dock tungt att läsa igenom alla inlägg som strömmade in under kursens gång. Man gav också ganska så svidande kritik till varandra om inläggens kvalité: upprepningar, för långa, obegripliga, irrelevanta, rentav dåliga osv.

Kravet på "högkvalitativa inlägg" (se s.7) spökade ofta och orsakade handlingsförlamning, uppgav många.

Man tyckte även att det fanns alldeles för många konferenser och ämnen. Det hade varit mer effektfullt att koncentrera.

Man uppskattade friheten, informaliteten i diskussionerna och mångfalden i synpunkterna.

11.3. Inlärningen

Man anser sig ha lärt mest genom att läsa varandras inlägg och genom att diskutera med varandra om inläggen. Att skriva om kursmaterialet får inte lika stor betydelse, fast det betraktas som en viktig faktor i inlärningen av forskare. Lärarens roll i inlärningen upplevs nästan periferisk. Varken lärarnas inlägg eller deras deltagande i diskussionerna anses bidra i större utsträckning till inlärning. Detta förstärker bilden av saknaden av aktivt lärarengagemang som studenterna efterlyser gång på gång.

12. Övrigt

Jag vill återge några sammanfattande röster ifrån det virtuella klassrummet:

13. Framtiden

Till min fråga om studenterna skulle kunna tänka sig att delta i en datorstödd kurs i framtiden blev svaret nästan enhälligt ett stort JA. Man uppskattade friheten, flexibiliteten och att metoden var annorlunda. Tre stycken av 37 svarade med nej. En angav sig vara för lat, annan saknade personliga kontakter med omgivningen och den tredje tyckte helt enkelt att kursen var onödig.

*:88-kursen har, i det stora hela, uppfyllt sina mål, såväl kunskapsmässiga som tekniska och pedagogiska. Diskussionerna har varit omfattande. Studeranden har fått erfarenhet av att använda konferenssystem. De har blivit bekanta med ett interaktivt, deltagar-centrerat och processorienterat studiesätt. Svårigheterna och komplikationerna visar dock att det finns mycket att utveckla och förbättra.

Att framgångsrikt genomföra en ny form av utbildning som den här förutsätter att läraren kan både mediet och sitt ämne. Man måste ha tillräckliga resurser även i form av teknisk stödpersonal som kan rycka in när tekniken vägrar att samarbeta. I början får läraren räkna med att det kommer att gå åt mycket mer tid än i den traditionella undervisningen. Man måste omarbeta sitt undervisningsmaterial. Man måste omplanera tidsanvändningen. Och det räcker inte att man bara programmerar om sina egna tankar och rutiner ang. undervisning, man måste få även studeranden med och förklara de nya spelreglerna åt dem. Det gäller alltså både för lärarna och studeranden att ta utmaningen och arbeta hårt för att uppnå tillfredsställande resultat.

14. Referenser

Armitage 1995
"Developing Good Practice in CMC Teaching & Learning Environments" av Susan Armitage i CMC in HE Newsletter Issue 4 Nov 1995:1-4.
Hiltz 1995
"The virtual classroom: Learning Without Limits via Computer Networks", av Starr Roxanne Hiltz. Ablex Publishing 94-06-22 ISBN: 0-89391-928-4.
Jansson 1995
"Specialfunktioner i konferenssystem för att stödja distansundervisning", av Kent Jansson, på URL: http://dsv.su.se/jpalme/kent-speciella-funkt.html
Lintunen 1994
"Speciella funktioner i CMC-system för att stödja distansundervisning", av Tarja Lintunen, på URL: http://dsv.su.se/jpalme/tarja-speciella-funkt.html
Männikkö 1995
"Multisar i datorvärlden".Magisteruppsats vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms Universitet, av Sirkku Männikkö .
Naidu 1995
"Improving instructional effectiveness with computer-mediated communication" av S. Naidu, J. Barrett, P. Olsen i Association for Learning Technology Journal 3 (2): 63-75.
Palme 1994
"Användning av datorstödda konferenssystem för distansundervisning", av Jacob Palme, på URL: http://dsv.su.se/jpalme/kon-for-dist.html

Bilaga 1: Enkät av Tarja Lintunen

Distansundervisning


Eftersom du är med på denna kurs: Människor, Datorer, och Samhälle (:*:88) vore det mycket värdefullt om du svarar på följande frågor. Om du inte vill svara på någon av frågorna, hoppa över den.

Tack för samarbetet!

Tarja Lintunen

Svara genom att fylla i den aktuella bokstaven i utrymmet under varje fråga. Om du behöver fylla i flera bokstäver börja från vänster.

Enkäten kommer att bearbetas strängt konfidentiellt. Svaren kommer att redovisas i form av statistiska tabeller, där de enskilda individerna inte kan särskiljas.

PERSONLIG INFORMATION
  1. Kön?
    1. kvinna
    2. man
  2. Ålder?
    1. <20 år
    2. 21 - 25 år
    3. 26 - 30 år
    4. 31 - 40 år
    5. 41 - 50 år
    6. > 50 år
  3. Språkkunskaper
    1. har svenska som modersmål
    2. är född i Sverige, men har annat modersmål
    3. har annat modersmål, har flyttat till Sverige som barn (< 12 år)
    4. har annat modersmål, har flyttat till Sverige som tonåring (12 - 19 år)
    5. har annat modersmål, har flyttat till Sverige som vuxen (> 19 år)
    6. Tidigare studier
    7. > 40 poäng DSV-relaterade studier
    8. > 80 poäng DSV-relaterade studier
    9. > 40 poäng andra akademiska studier
    10. > 80 poäng andra akademiska studier
    11. en akademisk examen
    12. yrkeslivserfarenhet (heltid, minst ett år)
    BAKGRUNDSINFORMATION
  4. Hur lång erfarenhet har du av användning av PC/Mac/arbetsstation?
    1. < 1 år
    2. 1 - 2 år
    3. 2 - 4 år
    4. > 4 år
  5. Vilken/vilka av följande kommer du att använda under kursperioden?
    1. PC
    2. Mac
    3. både/och
  6. Vilken generell erfarenhet har du av mikrodatorer?
    1. spel
    2. som användare - standardpaket (ordbehandling, kalkylblad, DBMS osv)
    3. som programmerare
    4. tekniker, underhåll
    5. utbildning (distans/lokal)
    6. multimedia
    a) annat vad? _____________________________________________________________
  7. Varifrån kommer du att delta i kursen?
    1. från DSV:s salar
    2. hemifrån
    3. från jobbet
    4. mobilt
    a) från andra ställen - varifrån __________________________________________________
  8. 9) Om du använder modem, hur länge har du använt det?
    1. < 6 mån
    2. 6 - 12 mån
    3. 12 - 24 mån
    4. > 24 mån
  9. Vilken erfarenhet har du av elektronisk kommunikation (e-post, bulletin board, konferenssystem eller dylikt)?
    1. ingen
    2. liten
    3. något
    4. stort (erfarenhet av flera system, längre än 1 år)
    Vilka förväntningar har du för denna (:*:88) kurs?
  10. Det blir
    1. svårt att lära sig 1 2 3 4 5 6 lätt att lära sig
    2. slöseri med tiden 1 2 3 4 5 6 produktivt
  11. Deltar du
    1. för att lära dig "framtidens utbildningssätt"
    2. p.g.a. flexibilitet att delta när du vill och varifrån du vill
    3. för att få erfarenhet av att "lära i samverkan"
    4. för att du vill pröva ett nytt sätt att lära dig
    5. för att det är en ny kurs
    6. för att det lät "luddigt och lätt" i kursbeskrivningen
    7. för att lära dig ett nytt verktyg
    8. för att du behöver 3 poäng
    9. p.g.a. annan orsak - vilken? ___________________________________________________
  12. Vilka möjligheter kommer du troligtvis att använda?
    1. e-post mellan handledare - studerande
    2. e-post mellan studerande - studerande
    3. läsa alla diskussioner (konferenser)
    4. delta aktivt i alla diskussioner (konferenser)
    5. delta aktivt också i de konferenser som inte är kursmaterialorienterade
    6. göra egna anpassningar (vyer, lokala databaser, anpassade sorteringar osv)
    7. söka efter eget tilläggsmaterial
    8. utöver text skicka annat material (bilder, grafik, tilläggsfiler osv.)
    9. utöver text hämta annat material (bilder, grafik, tilläggsfiler osv.)
  13. Hur ofta per vecka kommer du troligtvis att använda systemet.
    1. < 3 gånger
    2. 3 - 6 gånger
    3. 6 - 9 gånger
    4. > 9 gånger
  14. Vill du ha kursen ?
    1. student-centrerad 1 2 3 4 5 6 lärar-centrerad
    2. grundmaterial-orienterad 1 2 3 4 5 6 diskussions-orienterad
    3. självständigt arbete 1 2 3 4 5 6 interaktivt arbete
    4. öppna diskussioner 1 2 3 4 5 6 slutna diskussioner
  15. Hur känner du dig inför kursen?
    1. det blir spännande
    2. det blir intressant
    3. neutral
    4. det blir ointressant
    5. det blir jobbigt
Ditt namn:_______________________________________________________________

Vi kommer att jämföra med de statistiska uppgifterna - den faktiska användningen - som tas fram från systemet under kursen.

TACK FÖR DINA SYNPUNKTER!

P.S. Det är ytterst värdefullt för forskningen om du för dagbok över dina kursrelaterade aktiviteter.

Bilaga 2 Enkät av Sirkku Männikkö efter slutet av kursen

UTVÄRDERING AV KURSEN * 88 Människor, Datorer och Samhälle

Bästa/e kursdeltagare!

Du har precis avslutat kursen *:88 och innan Du försvinner till sommarängarna skulle jag vilja att Du tar denna enkät, en penna och sätter Dig i Din favoritfotölj och tar en titt tillbaka i kursen som varit och svarar på nedanstående frågor.

Dina svar är mycket värdefulla för vidareutvecklingen av denna kurs och ev. andra kurser där konferenssystem ska användas. Därför, jag uppskattar Din uppriktighet och generositet ! Dina svar kommer inte att påverka Dina studieresultat på något sätt. Allt material behandlas strängt konfidentiellt och ingen utom jag kommer att veta vem som svarat vad.

Jag vore tacksam att få enkäten tillbaka snarast möjligt . Använd gärna bifogat svarskuvert.

Ett stort tack för Din medverkan!

Sirkku Männikkö

tel 08-16 49 10

DITT NAMN___________________________________________________________

Svara genom att skriva och/eller att ringa in ditt svar.

KURSENS SYFTE

Kursen skulle ge deltagarna större förståelse kring frågor om människor i samverkan med hjälp av datorer och om IT-utvecklingens roll i samhället.

Har kursen uppfyllt sitt mål för din del ? ja nej

Är det någonting som du saknade? nej ja, vad ?

KURSMATERIALET

Vad anser du om kurslitteraturen ? mycket dålig 1 2 3 4 5 6 mycket bra

Har man missat någonting väsentligt ? nej ja, vad ?

Kurslitteraturen är mestadels på engelska. Har detta orsakat problem? nej ja, hurudana ?

Skulle du önska ha mer litteratur på svenska ? nej ja

Skulle du önska ha mer litteratur på något annat språk ? nej ja, vilket/vilka ?

Läsning av relevant material

Har du läst hela den gemensamma boken (Rosenberg R.S.) ? ja nej,

varför inte ?

KURSENS UPPLÄGGNING

Deltog du i den frivilliga introduktionsföreläsningen? ja nej,

varför inte ?

Under introduktionsföreläsningen genomgick man även användningen av datorkonferenssystem .

Var denna genomgång tillräcklig med tanke på dina behov ? ja nej

Vad borde du ha fått mer övning i ?

Hade du önskat flera ansikte-mot-ansikte-möten /föreläsningar ? nej ja,

varför ? ____________________________________________________________________

om vad ? ____________________________________________________________________

Deltagande i diskussioner om utvalda intresseområden

Hur fungerade diskussionerna enligt din mening ? väldigt dåligt 1 2 3 4 5 6 väldigt bra

vad var dåligt ?____________________________________________________

vad var bra ?______________________________________________________

KONFERENSSYSTEMET

Hur har det varit att använda konferenssystemet rent tekniskt?

väldigt svårt 1 2 3 4 5 6 väldigt lätt

vad har varit svårt ? ___________________________________________________________

vad har varit lätt ? _____________________________________________________________

Har systemet fungerat som det skulle ? ja nej , vad har inte fungerat

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

Är konferensstrukturen svår 1 2 3 4 5 6 lätt att uppfatta och använda?

Hur skulle du vilja ha konferensstrukturen? _____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

KOMMUNIKATION VIA FC (FIRST CLASS)
Hur ofta har du varit i kontakt med
(a) kurskamraterna via FC ?
dagligen / tre gånger i veckan / en gång i veckan
b) lärarna
dagligen / tre gånger i veckan/ en gång i veckan
c) ev. andra människor - ange vilka
dagligen / tre gånger i veckan / en gång i veckan
Vilken form av kommunikation föredrar du att använda e-post - konferenser ?

Vilka fördelar anser du att e-post har som kommunikationsform ? ____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

Vilka nackdelar anser du att e-post har som kommunikationsform ? ____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

Vilka fördelar anser du att konferenserna har som kommunikationsform ? ____________________________________________________________________

Vilka nackdelar anser du att konferenserna har som kommunikationsform ? ____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

Hur skulle du definiera kommunikationen via FC ? - Är det att prata eller att skriva eller

någonting annat , vad ? ____________________________________________________________________

SKRIVANDET
Hur skulle du uppskatta ditt skrivande ?
det är svårt 1 2 3 4 5 6 lätt att skriva
Jag har det svårt 1 2 3 4 5 6 lätt att formulera mig när det gäller inlämningsuppgifter.
Jag föredrar att prata före att skriva nej ja , varför ? _____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

Använder du "dataspråk" dvs förkortningar av olika slag, typ ":)", nej , varför inte ?

_____________________________________________________________________

ja, varför ?
_____________________________________________________________________

SVARSTIDER

Hur snabbt har du fått svar på dina frågor i FC? _____________________________________________________________________

Är du nöjd med svarstiderna ? inte alls 1 2 3 4 5 6 mycket nöjd

Vad är idealsvarstiden enligt din mening?_______________________________________________________________

INLÄRNING

Vad har du lärt dig mest på ?

att läsa kursmaterialet inte alls 1 2 3 4 5 6 huvudsakligen

att skriva om kursmaterialet inte alls 1 2 3 4 5 6 huvudsakligen

att läsa lärarnas inlägg inte alls 1 2 3 4 5 6 huvudsakligen

att läsa kurskamraternas inlägg inte alls 1 23 4 5 6 huvudsakligen

att diskutera kursinnehållet med lärarna i FC inte alls 1 2 3 4 5 6 huvudsakligen

att diskutera kursinnehållet med kurskamraterna i FC inte alls 1 2 3 4 5 6 huvudsakligen

på något annat sätt , vilket ______________________________________________________________________

LÄRARNA

Lärarnas insatser i denna utbildningsform

Vilka är lärarens viktigaste uppgifter ? ______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Vilka är lärarens viktigaste egenskaper ? ______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Vad har lärarna i denna kurs missat ?(ange gärna vilken av lärarna du menar)________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Vad har lärarna i denna kurs gjort bra ?(ange gärna vilken av lärarna du menar)________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Vilka egenskaper har lärarna saknat ?(ange gärna vilken av lärarna du menar) ______________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

______________________________________________________________________

ELEVENS ROLL

Elevens roll i denna utbildningsform

Vilka är elevens viktigaste uppgifter ? ______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Vilka är elevens viktigaste egenskaper ? ______________________________________________________________________

Vad har du själv lyckats bra med ? ______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Vad har varit svårt för dig som elev ? ______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Vad har varit nytt i denna undervisningsmetod ? ______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Har det (nya) varit negativt 1 2 3 4 5 6 positivt

Vad har varit nytt i denna kommunikationsform ? ______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Har det (nya) varit negativt 1 2 3 4 5 6 positivt

Har uppgifterna varit rimliga och genomförbara ? ja nej, vad har varit svårt ?

_____________________________________________________________________

FRAMTID

Kan du tänka dig att i framtiden delta i en annan kurs med konferenssystem som undervisnings- metod ?

ja , varför ? ______________________________________________________________________

nej, varför inte ? ______________________________________________________________________

ÖVRIGA SYNPUNKTER

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

TACK SKA DU HA ÄNNU ÄN GÅNG OCH HA EN SKÖN SOMMAR!!

BILAGA 3 Information till kursdeltagare om obligatoriska uppgifter

Måndag 13 februari 1995 11.10.59
INFORMATION Item
Från: Tarja Lintunen
Ärende: Arbetsuppgifterna för *:88
Till: *:88INFO
Här är den preliminära listan om de obligatoriska arbetsuppgifterna som ingår i *:88 Människor, datorer och samhälle. Kontrollera kontinuerligt om det förekommer tillägg, förändringar osv.

Om du har problem, använd hjälp-funktionen eller fråga dina kollegor eller fråga någon av handledarna.

Uppgift 1:

Presentera dig, ange ditt intresseområde och varför du deltar i denna kurs. I First Class finns det Résumé (Edit-menu) för detta ändamål. Läs gärna andras résumér. Läs din post och svara på den (Message-menu).

Uppgift 2:

Referera ett kapitel från den gemensamma läroboken. Bilda en arbetsgrupp (2-3 personer), läs anvisningar till referaten, reservera "ert" kapitel från konferensen *:88 REF och skriv referaten.OBS! Subject-/Ärende-rad måste börja med ordet RESERVATION för att andra skall veta att detta är en reservation utan att behöva läsa inlägget.

Uppgift 3:

Välj ditt intresseområde. Om du vill använda något av det insamlade materialet, välj en bok / en del av en bok / 2 artiklar genom att reservera dessa i *:88xxLIT-konferenserna. Personen, som har den första reservationen i litteraturlistan refererar. Andra måste välja annat material . OBS! Subject-/Ärende-rad måste börja med ordet RESERVATION för att andra skall veta att detta är en reservation utan att behöva läsa inlägget.

Skriv sammanfattningen av tilläggsmaterialet. Ställ 2 relevanta frågor baserat på ditt material.

Obs! Utöver det material, som finns angivet i *:88xxLIT-konferenserna har vi samlat en hel del andra böcker och artiklar. Dessa finns i Electrum-biblioteket. Väljer du något av detta material meddela handledarna. Väljer du däremot att genomföra en undersökning eller att själv skaffa fram alternativt material, KONTAKTA FÖRST någon av handledarna.

Uppgift 4:

Välj de två frågor, som du tänker svara på. Reservera frågorna (börja subject-/ärende-rad med ordet RESERVATION). OBS! det är ditt ansvar att du är den första som reserverar annars måste du välja andra frågor. Läs materialet som frågorna baseras på. Svara på frågorna och bedöm om de är relevanta angående grundmaterialet. Utöver dessa två obligatoriska frågor får du gärna diskutera andra frågorna också!

Uppgift 5:

Skriv en slutrapport om hela *:88-kursen. Ange synpunkter om innehållet, mediet, arbetssättet och genomförandet. Ange förslag till minst 3 förbättringsåtgärder. Ange förslag till minst 3 saker som bör tas bort / genomföras annorlunda.

Uppgift 6:

För en journal över dina kursrelaterade aktiviteter. Denna arbetsuppgift måste vara inlämnad för att du skall få godkänt på kursen. Journalens innehåll påverkar inte din betyg. Blanketter finns hos Tarja eller som "attachment" i *:88INFO med Subject-/Ärende-rad: uppgift 6.

Utöver de 6 obligatoriska arbetsuppgifterna förutsätts AKTIVT deltagande. För att få godkänt måste totalt minst 12 högkvalitativa inlägg har gjorts av en enskild deltagare. Dessa inlägg bör vara tidsmässigt jämt fördelade över kursperioden.

Med högkvalitativt avses användning av hänvisningar till grundmaterialet, logiskt resonerande, användning av alternativt perspektiv eller dylikt.