Datorer, språk, makt och inflytande

Teorier om språk och makt

Syftet med detta inlägg ör att framföra den teori om datorer, språk och makt, som jag tror mycket på. Teorin har sin grund i forskningsresultat från bl.a. Pierre Bourdieu [Boardy 1988], Arne Grip [Grip 1974] m.m. Enligt denna teori så känner sig människor trygga och tillfredställda om de kan påverka sin livssituation. Eftersom människor är sociala varelser, är förmågan att påverka andra viktig för förmågan att påverka sin livssituation. Att kunna tala om för vänner, och släktingar och vårdpersonal vilka behov man har, är mycket viktigt för tryggheten. Och att kunna kommunicera med, och känna sig och sina synpunkter accepterade och respekterade av andra, är viktigt för den sociala tryggheten.

Språk och trygghet

Allt detta innebär då att språket är viktigt för tryggheten. Den som behärskar språket dåligt, känner sig otrygg och därav olycklig. Med "språk" menar jag inte nödvändigtvis ett visst och s.k. korrekt språk. Tvärtom, i många milöjer får man större trygghet av att behärska den miljöns dialekt/slang/fackspråk än av att behärska rikssvenska.

Etniska konflikter kring språk

Att språk är så viktigt för tryggheten tror jag är en viktig orsak till att det så ofta blir etniska konflikter kring just språket. De som talar ett visst språk, vet att om det språket skulle få mindre spridning, och duka under för något annat språk, så skulle deras sociala trygghet minska. De som bor i Quebec vet att de har en förmån framför dem som inte behärskar franska, de tillhör en genemskap, en stam, som får övertag (så länge man befinner sig i fransktalande länder) gentemot dem som inte är lika duktiga på franska. Och därför blir försvaret av det franska språket i Quebec så starkt och känslomässigt.

Språk och datorer

Vad har nu detta med datorer att göra? Jo, datorer har mycket som liknar språk. Liksom språk är datorer ett medium att kommu- nicera, att ge och ta information gentemot andra människor. Och liksom språk är förmågan att kunna behärska sin livs- situation större om man behärskar datorerna. Olika personers olika syn på datorer Detta tror jag är en viktig förklaring till flera olika förhållningssätt till datorer. Många av oss har mött en väldigt kritisk och föraktfull syn på datorer hos många människor som inte själva behärskar datorerna. Detta är en vanligt förekommande syn hos äldre, hos "vanliga" människor som inte känner sig behärska datorer, även hos många "kulturpersonligheter" som ser sin kultur hotad av den nya datorkulturen. Troligen var sådana synpunkter viktiga när styrelsen för min bostadsrättsförening (vars medlemmar har hög medelålder) sa nej till bredband.

Medlemmarna i föreningar som Seniornet Sweden befinner sig på ett annat steg i anpassningen till datorer. De inser att det är viktigt att behärska datorerna för att kunna få kontakt med det moderna samhället. Men istället för att förakta datorerna, tillhör de två andra grupper, de som håller på att lära sig att behärska datorerna, de kan jämföras med invandrare som går en kurs för att lära sig svenska. Den andra gruppen är de som redan har lärt sig behörska datorerna, som har upptäckt att de får en ny trygghet genom de nya kommunika- tionsmöjligheterna, som upplever sig få en egen status i omgivningens ögon genom datorerna. Och de är, helt naturligt, istället mycket positiva till datorerna.

Datorer, språk och maktutövning

Ännu en aspekt av detta, som kanske inte berör de äldre så mycket, är att människor också använder språk för maktutövning. Och även datorer kan användas för makt- utövning. Den som är med och bestämmer hur datorer skall utformas, kan därmed få fram sina idéer om hur saker och ting rätt skall skötas, och kan få datorerna programmerade så att de bara tillåter det rätta sättet. Detta kan jömföras med när Orwell i 1984 diskuterar uppfinnandet av ett nytt språk, som skulle vara så konstruerat att det bara tillåter de rätta tankarna. Maktutövning och användarinflytande Det är detta förhållande som gör att jag är delvis kritisk till de populära metoderna för användarinflytande vid datorsystemkonstruktion. Jag är inte motståndare till användarinflytande, men man bör vara medveten om risken att detta inflytande används för att styra och begränsa människor, och därmed skapa en sämre livsmiljö.

Det är viktigt, om man låter användare vara med vid systemutveckling, att kritiskt ifrågasätta sådana användar- krav som innebär begränsningar, inskränkningar, användning av datorn som ett medel för makutövning, för att tvinga alla att bara handla på det "rätta" sättet.

Referenser

Broady 1988: Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi. pp. 59-88 i Masskommunikation och kultur, NORDICOM-Nytt/Sverige, Nr 1-2, 1988. http://dsv.su.se/jpalme/society/pierre.html

Grip 1974: ADB-system och kommunikation (Data processing and communication). Hermods-studentlitteratur, Lund, Sweden, 1974.

Hoare 1975: Software design: A parable. In Software World, vol. 5, No. 9 &10, 1975. http://dsv.su.se/jpalme/s1/hoare.html

Orwell 1949: Nineteen eighty-four : a novelLondon : Secker & Warburg.

Palme 1997: Can computers decide what is right and wrong. http://dsv.su.se/jpalme/reports/right-wrong.html

Teorier om språk och makt
	Syftet med detta inlägg ör att framföra den teori om datorer, språk och makt, som jag tror mycket på. Teorin har sin grund i forskningsresultat från bl.a. Pierre Bourdieu [Boardy 1988], Arne Grip [Grip 1974] m.m. Enligt denna teori så känner sig människor trygga och tillfredställda om de kan påverka sin livssituation. Eftersom människor är sociala varelser, är förmågan att påverka andra viktig för förmågan att påverka sin livssituation. Att kunna tala om för vänner, och släktingar och vårdpersonal vilka behov man har, är mycket viktigt för tryggheten. Och att kunna kommunicera med, och känna sig och sina synpunkter accepterade och respekterade av andra, är viktigt för den sociala tryggheten.
Språk och trygghet
	Allt detta innebär då att språket är viktigt för tryggheten. Den som behärskar språket dåligt, känner sig otrygg och därav olycklig. Med "språk" menar jag inte nödvändigtvis ett visst och s.k. korrekt språk. Tvärtom, i många milöjer får man större trygghet av att behärska den miljöns dialekt/slang/fackspråk än av att behärska rikssvenska.
Etniska konflikter kring språk
	Att språk är så viktigt för tryggheten tror jag är en viktig orsak till att det så ofta blir etniska konflikter kring just språket. De som talar ett visst språk, vet att om det språket skulle få mindre spridning, och duka under för något annat språk, så skulle deras sociala trygghet minska. De som bor i Quebec vet att de har en förmån framför dem som inte behärskar franska, de tillhör en genemskap, en stam, som får övertag (så länge man befinner sig i fransktalande länder) gentemot dem som inte är lika duktiga på franska. Och därför blir försvaret av det franska språket i Quebec så starkt och känslomässigt.
Språk och datorer
	Vad har nu detta med datorer att göra? Jo, datorer har mycket som liknar språk. Liksom språk är datorer ett medium att kommu- nicera, att ge och ta information gentemot andra människor. Och liksom språk är förmågan att kunna behärska sin livs- situation större om man behärskar datorerna. Olika personers olika syn på datorer Detta tror jag är en viktig förklaring till flera olika förhållningssätt till datorer. Många av oss har mött en väldigt kritisk och föraktfull syn på datorer hos många människor som inte själva behärskar datorerna. Detta är en vanligt förekommande syn hos äldre, hos "vanliga" människor som inte känner sig behärska datorer, även hos många "kulturpersonligheter" som ser sin kultur hotad av den nya datorkulturen. Troligen var sådana synpunkter viktiga när styrelsen för min bostadsrättsförening (vars medlemmar har hög medelålder) sa nej till bredband. Medlemmarna i föreningar som Seniornet Sweden befinner sig på ett annat steg i anpassningen till datorer. De inser att det är viktigt att behärska datorerna för att kunna få kontakt med det moderna samhället. Men istället för att förakta datorerna, tillhör de två andra grupper, de som håller på att lära sig att behärska datorerna, de kan jämföras med invandrare som går en kurs för att lära sig svenska. Den andra gruppen är de som redan har lärt sig behörska datorerna, som har upptäckt att de får en ny trygghet genom de nya kommunika- tionsmöjligheterna, som upplever sig få en egen status i omgivningens ögon genom datorerna. Och de är, helt naturligt, istället mycket positiva till datorerna.
Datorer, språk och maktutövning
	Ännu en aspekt av detta, som kanske inte berör de äldre så mycket, är att människor också använder språk för maktutövning. Och även datorer kan användas för makt- utövning. Den som är med och bestämmer hur datorer skall utformas, kan därmed få fram sina idéer om hur saker och ting rätt skall skötas, och kan få datorerna programmerade så att de bara tillåter det rätta sättet. Detta kan jömföras med när Orwell i 1984 diskuterar uppfinnandet av ett nytt språk, som skulle vara så konstruerat att det bara tillåter de rätta tankarna. Maktutövning och användarinflytande Det är detta förhållande som gör att jag är delvis kritisk till de populära metoderna för användarinflytande vid datorsystemkonstruktion. Jag är inte motståndare till användarinflytande, men man bör vara medveten om risken att detta inflytande används för att styra och begränsa människor, och därmed skapa en sämre livsmiljö.
	Det är viktigt, om man låter användare vara med vid systemutveckling, att kritiskt ifrågasätta sådana användar- krav som innebär begränsningar, inskränkningar, användning av datorn som ett medel för makutövning, för att tvinga alla att bara handla på det "rätta" sättet.
Referenser
	Broady 1988: Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi. pp. 59-88 i Masskommunikation och kultur, NORDICOM-Nytt/Sverige, Nr 1-2, 1988. http://dsv.su.se/jpalme/society/pierre.html Grip 1974: ADB-system och kommunikation (Data processing and communication). Hermods-studentlitteratur, Lund, Sweden, 1974. Hoare 1975: Software design: A parable. In Software World, vol. 5, No. 9 &10, 1975. http://dsv.su.se/jpalme/s1/hoare.html Orwell 1949: Nineteen eighty-four : a novelLondon : Secker & Warburg. Palme 1997: Can computers decide what is right and wrong. http://dsv.su.se/jpalme/reports/right-wrong.html