Efter ett års daglig analys kommer de fram till ett tillfälle där spelemannen som barn ville leka med grannflickan, men inte fick därför att hennes föräldrar ansåg att hon var för fin för honom.
"Aha", säger psykoanalytikern. "Det är den barndomsupplevelsen som du återupplever, och som får dig att absolut vilja ha prinsessan Ismalda. Nu när du vet orsaken, kan du handla på ett rationellt sätt och inte låta dig styras av barndomsupplevelserna."
Vad skall spelemannen dra för slutsats av de nya kunskaperna om sig själv?:
Har du något annat förslag?