Bakgrund
Ungdomars användning av BBS:er, databaser som med hjälp av en hemdator/persondator och ett modem kan kontaktas via telenätet, är mycket omdebatterad i dag. Ändå finns mycket lite forskning inom området. Debatten om BBS:er förs utan säkert underlag med avseende på hur omfattande användningen av dem är, eller till vilka huvudsakliga ändamål de används.
I en nyligen utförd undersökning fann man i Internets konferenssystem Usenet News nakenbilder på barn, på vilka en text angav att fler bilder på nakna barn fanns att hämta från en BBS [Wiklund 1995]. Forskning som utvisar i hur hög grad BBS:er används till sådana ändamål som att sprida bilder kontra andra ändamål saknas.
Många BBS:er har även mekanismer som gör det möjligt för dem att fungera som traditionella datorbaserade konferenssystem. Det är emellertid inte klarlagt i hur stor utsträckning BBS:er används på detta sätt. Vidare är många BBS:er ihopkopplade i ett nät som ger användarna möjlighet att skicka elektronisk post till ett relativt stort antal personer. Inte heller omfattningen av denna verksamhet är klarlagd.
En annan intressant fråga är hur avståndsöverbryggande BBS-användningen är. Det saknas information om huruvida BBS-användarna lika gärna använder avlägsna BBS:er eller tenderar att använda de närbelägna. En besläktad fråga är i hur stor grad BBS-användning ersätter traditionellt föreningsliv.
Det har även antytts att datorprogram som sprids via BBS:er ofta är smittade av datorvirus, samt att det ofta rör sig om program som inte får spridas över huvud taget. Andra debattörer har emellertid hävdat att detta är myter.
Syfte
Projektets mål är att fylla samtliga ovan beskrivna informationsluckor och klarlägga i vilken grad och på vilka sätt BBS:er används. Särskilt intressant är i vilken utsträckning BBS:er används till kommunikation mellan användarna via elektronisk post respektive datoriserade konferenssystem.
Undersökningar som gjorts på datoriserade konferenssystem visar att användarna får en starkt vidgad kontaktkrets och kan utbyta information över geografiska gränser [Palme 1984], [Köhler 1987], [Adrianson 1987]. Systemens användare blir i mindre utsträckning bundna vid att alltid göra saker på samma sätt, de blir öppnare för nya idéer och följer lättare med i utvecklingen inom sitt område [Allen 1977], [Kiesler et.al. 1984], [Sproull et.al. 1991]. Mot bakgrund av detta framstår det som centralt att utröna hur omfattande detta sätt att använda BBS:er är.
Metodik och tidsplan
Projektet kommer att ledas av professor Jacob Palme. I projektet kommer universitetsadjunkt Mats Wiklund att arbeta som undersökningsledare och därvid utföra datainsamling, sammanställning och bearbetning.
Projektet består av en datainsamlingsfas där samtliga elever i årskurs 9 i Stockholms kommun anonymt tillfrågas om sin BBS-användning, samt en bearbetningsfas där det insamlade materialet sammanställs och bearbetas med hjälp av datorstöd.
Antalet deltagare i undersökningen uppgår till c:a 4000 elever, vilket torde ge ett mycket gott statistiskt underlag. Projektet har redan påbörjats under okt -94 till juni -95. Under denna tid har datainsamlingsfasen utförts ute i skolorna och arbetet med att registrera resultaten i en särskild databas påbörjats.
För det resterande arbetet med bl.a. analys av materialet saknas medel. Sammanställnings- och bearbetningsfasen beräknas infalla från augusti -95 till mars -96. Slutrapport kommer att publiceras juni -96. Denna tidsplan är baserad på att finansiering i någon form kan erhållas.
Datainsamlingsfasen, som är den del av denna typ av projekt där det erfarenhetsmässigt är störst risk att råka på oförutsedda svårigheter, är alltså framgångsrikt avslutad. Därför framstår det som extremt osannolikt att något som själper projektet skulle kunna inträffa. Om medel anslås för den resterande delen av projektet faller den sista pusselbiten på plats så att resultaten kan produceras.
Den här beskrivna undersökningen är fristående ifrån men kompletterar det projekt som med hjälp av socialantropoligiska metoder bland annat syftar till att utröna olika BBS:ers innehållsmässiga inriktning.
Referenser
[Adrianson 1987]
Adriansson, Lillemor: Psychological studies of attitudes to and use of computer-mediated communication. Gothenburg Psychological Reports, Göteborgs Universitet.
[Allen 1977]
Allen, Thomas J: Managing the flow of technology: Technology transfer and the dissemination of technological information within the R&D organization. MIT press 1977, ISBN 0-262-01048-8.
[Kiesler et.al. 1984]
S Kiesler, J Siegel and W McGuire: Social psychological aspects of computer mediated communication. American Psychologist 39, 1123-1134.
[Köhler 1987]
Köhler, Hans: Inflytande och datorbaserade kommunikationssystem. Teldok rapport 27, April 1987, Televerket. ISSN 0281-8574.
[Palme 1984]
Palme, Jacob: Experience with the use of the COM Computer Conferencing System. QZ Universitetsdata rapport C10166E.
[Sproull et.al. 1991]
Lee Sproull and Sara Kiesler: Connections: new ways of working in the networked organization. MIT Press 1991, ISBN 0-262 19306-X.
[Wiklund 1995]
Wiklund, Mats: Internet, Usenet News och barnpornografi. Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms Universitet / KTH 1995.