Institutionen för data- och systemvetenskap

Du är här:
DSV
Utbildning
IT-miljö
Linux-miljön
Linux-introduktion

Linux-introduktion

De flesta persondatorer har någon version av operativsystemet Windows från Microsoft installerad på datorns hårddisk. Det finns alternativa operativsystem som Apple MacOS X, men den kräver speciell dator som bara säljs av Apple. Ett annat alternativ är olika fria kloner av operativsystemet UNIX som skapades i början av 1970-talet. Där finns bland annat olika versioner av BSD UNIX som bygger på en UNIX-kärna. Det populäraste alternativet till Microsoft Windows är dock operativsystemet GNU/Linux. Det bygger på operativsystemkärnan Linux som är en UNIX-klon och som initialt utvecklats av Linus Torvalds och vars första version kom 1991. Övriga programvaror runt Linuxkärnan är vanligen GNU-baserade fria program.

Linux-kärnan

Linux-kärnan är en fullfjädrad UNIX-klon som använder olika moderna operativsystemtekniker. Linux-kärnan finns anpassad för ett stort antal olika datortyper som 32-bitars x86-baserade pc, Sun Sparc och UltraSPARC, Motorola 68000, PowerPC, ARM, IBM S/390, MIPS, HP PA-RISC, Intel IA-64, AMD x86-64 med flera. Linuxkärnans källkod tillhandahålls fritt enligt GNU General Public License ("GNU GPL").

Linux-distributioner

Ett antal olika företag eller organisationer sätter samman olika distributioner av Linux-kärnan och övriga program som ingår i operativsystemet samt andra tillämpningsprogram. Vissa distributörer utvecklar även olika programvaror. Exempel på distributioner är Redhat, Novell, Mandriva, Fedora, Ubuntu, Gentoo och Debian. En del distributörer tar betalt för sitt arbete att sätta samman distributionen.

Debian GNU/Linux

Debian GNU/Linux är en icke-kommersiell distribution av operativsystemkärnan Linux och fria programvaror som främst kommer från GNU-projektet. Ungefär 1000 oavlönade utvecklare står bakom distributionen av Debian GNU/Linux. Många fler utvecklare finns förstås sedan bakom dom fria GNU-programvarorna och andra som paketeras i Debian-distributionen. Den version av Debian GNU/Linux som DSV för närvarande använder är version 3.1, vanligen kallad "sarge".

DSV:s GNU/Linux-miljö

DSV:s persondatorer i datorsalarna är försedda med två operativsystem. Dels Microsoft Windows och dels Debian GNU/Linux. Vid start (s.k. "boot") av datorn så väljer man önskat operativsystem via så kallad "dual boot". Om man väljer Debian GNU/Linux som operativsystem så kommer Linuxkärnan att laddas och ett grafiskt X-baserat fönster startas på skärmen med en inloggningsfönster ("GDM"). I det anger man sitt användarnamn och sitt Kerberoslösenord för att i sin tur starta det grafiska skrivbordsmiljön.

Skrivbordsmiljö

UNIX har funnits som operativsystem sedan 1969. Till en början arbetade man enbart via textbaserade kommandon och ett kommandoskal mot UNIX-kärnan. Men numera finns det även grafiska skrivbordssystem som liknar och till och med överträffar Microsoft Windows grafiska miljö. Till skillnad mot Windows har användaren en frihet att välja mellan ett antal framtagna skrivbordsmiljöer eller enbart fönstersystem. För DSV:s GNU/Linux-datorer så är skrivbordsystemet GNOME default och det vi rekommenderar. Men om man är van vid annan miljö som t.ex. KDE, Fluxbox, Windowmaker m.fl. kan man välja någon av dem.

Program

Debian GNU/Linux-distributionen omfattar cirka 8700 olika paket med programvaror. I DSV:s miljö finns cirka 1600 Debian-paket installerade. Det finns bland annat program för ordbehandling, programutveckling, grafik, office-kloner, webbläsare, e-postklienter, databashanterare med mera. Se denna webbsida.

GNU/Linux-servern triton

Hemifrån kan man koppla upp sig mot DSV:s GNU/Linux-server triton.dsv.su.se. Man kan koppla upp sig textbaserat via SSH-klient. Om man har en X-server gående på sin hemdator så kan man köra grafiska program på triton och få skärmbilden visad lokalt. Se mer på DSV:s webbsidor om Linux.

Via VNC-klient så kan man köra grafiskt mot triton och få samma skrivbordsmiljö som på en datorsals-pc startad med Debian GNU/Linux. Se denna webbsida för mer information.

Länkar med mer information

Senast uppdaterad: 25 september 2010

Sidansvarig: Sven Olofsson