Frågor och svar DSV1:M, *8/FK:M

På denna sida kommer frågor och svar som ställts av studenterna presenteras under momentet DSV1:M HT-99. De senaste frågorna läggs in längst upp på sidan. Frågor som ställts under dessa kurser HT -97, VT/HT-98 och VT -99 ligger även kvar. Ett tips är att använda sökfunktionen (Find under Edit-menyn) för att kontrollera om det redan finns frågor kring ett visst begrepp eller ord du undrar över.

De frågorna närmst nedan är sådana som är nya för HT-99. Nedanför dessa följer alla tidigare frågor.
Fråga: Vad innebär disignprincipen "Modeless interaction"?
Svar: Om detta står under en egen rubrik i STAR-artikeln i Kompendiet.

Fråga: När man pratar om direktmanipulering gäller detta också när man trycker på menyer eller räknas menyer till en helt egen grupp?
Svar: Menyer ingår inte i begreppet direktmanipulering utan det avser främst när man griper tag i objekt och flyttar dem över skärmen. Menyer är en egen typ av interaktionsstil.

Fråga: Vad innebär GUI ?(definiera)
Svar: Graphical User Interface. En förkortning för begreppet grafiskt gränssnitt som kan ses ibland i olika litteratur. Vi har dock i år ej använt termen på momentet.

Fråga: Definiera Multimodal , hypermedia och ge till var och en av de ett ex?
Svar: Multimodal - flera modaliteter.
Modalitet - det som förmedlas till de olika sinnena (fast man brukar
ibland skilja på text och bild även om de båda kommer in via synen)
ex. TV, ljud och bild
Inte att förväxla med multimedial som låter förväxlande lika där man
snarare hänvisar till att det man förmedlar förmedlas via olika media.
Ex. MM-lexikon, video, animering, stillbilder.

Hypermedia - media som möjliggör och stödjer alternativa vägar för
konsumtion (läsning). Det vill säga inte enbart linjär läsning som i
böcker, filmer, eller radio. (Man kan läsa böcker icke linjärt men det
stöds inte i mediet som sådant)
Ex. Hjälpen i Word där nyckelord är länkar till deras plats i manualen.
Ex. WWW där man i kan klicka på länkar och ladda ner andra sidor eller
hoppa till andra platser i samma dokument.

Fråga:Vilka val bör man 5ta ställning till vid utformning av VR -system. Nämn fyra sådana val och förklara vad de innebär!(tenta 98 11 05).
Svar: Se s.336-337 i Preece. Återkom om något ändå är oklart.

Fråga: Beskriv Dvork tangentbord och ange vilka fördelar detta skulle ge jämfört med traditionella qwerty-tangentbordet! nämn två tänkbara förklaringar till varför detta tangentbord inte slagit igenom kommersiellt.(tenta 98 11 05)
Svar: Se s. 214-215 i Preece. Återkom om något ändå är oklart.

Fråga: Nämn ett allvarigt problem som brukar uppstå när man försöker fatta beslut vid asynkron kommunikation !(tenta 98 0817)
Svar: Det blir en tidsfördröjning som gör att det kan dra ut på tiden och det är svårt att definiera när beslutsprocessen skall avslutas. Ett annat problem kan vara att kroppsspråk och nyanser går inte fram.
 
- Vi är några som undrar över en sak:" modes" har vi lite svårt att hitta rätt förklaring på och att hitta exempel som förklarar det lite närmare.
- På tenta från 980817 lyder  fråga 3: "Nämn fyra sätt att stödja  fokusering på gränssnittet!"  Kan du nämna några  exempel?
- En fråga kom upp under föreläsning F4, 981019: Är interaktionsstilen 'fråga-svar' asynkron eller synkron kommunikation?
- Jag undrar lite kort bara vad skillnaden mellan "script" och "schemata"?
- Jag har en fråga om affordance.
- Tre situationer där det kan vara dåligt att användaren anpassar ett system efter egna önskemål
- Vad betyder modeless interaction och modes? Vad innebar historien om Edit i Bravo?
- Vi undrar vad som anses som befogade skäl om rädsla för arbetslöshet är obefogad?
- Vad betyder konsistent?
- Vi undrar vad som menas med feedback i labb 1b?
- Mapping. Betyder det förhållandet mellan funktion och hur en tex en ikon uppfattas?
- Grafisk kodning och grafisk modullering?
- Vad betyder monochrome (se sid 94) ?
- Om jag ger kommandot Shift och F1 så visas ett frågetecken som kan
placers vid önskad fråga, vad kallas den hjälpen?
- Är detta exempel på "extended help screen" eller "generic help text"?
- Vi funderar över distribuerad kunskap. Är det kombinationen av "extern" och "i huvudet", eller är det bara "extern"?
- Vi undrar hur vi skall tolka "användbarhet" av Word/Emacs
- Definiera och illustrera med MDI-tillämpningar. Perception,  Automatisk mental process ?
- Vi har lite svårt att se vilken den allvarligaste kritiken är mot vattenfallsmodellen utöver att den inte är så pass iterativ och användarcentrerad än HCI-modellen.
- Recognition & Recall. Är recognition knowledge in the head or in the world?
- Primary task och secondary task?
- På en tenta(97-10-18) fråga 6. Skall man redogöra för begreppsmodell som Preece beskriver i 3 nivåer och vad som händer när den införs. Var i boken står det?
- Mnemoteknisk kod, var står det någonstans?
- Är det så att händelsen "klicka på en länk och kom till ett mål" är en interaktion?
- I kapitel 5 anges bland annat spatial and temporal cues. Jag förstår inte riktigt innebörden i dessa begrepp.
- Var står om begreppen Datorlagrad manual, sammanhangsberoende, datorstödd vägledning och introduktion, intelligent hjälp, feedback
- Uppg 3 i tentamen 970505 löd: "Nämn och beskriv kort innebörden i var och en av Donald Normans praktiska designprinciper"
- Uppg 5 tentamen 970505: Minnesforskningen har visat på stora skillnader när det gäller vår förmåga att känna igen respektive att komma ihåg.
-När man stöter på något nytt skapar man enligt en teori  en mental modell för att hantera detta. Bildas det då ett nytt schema eller skapas det först när kunskapen om det nya området är komplett?
 

Fråga, 990521
Vi är några som undrar över en sak:" modes" har vi lite svårt att hitta rätt förklaring på och att hitta exempel som förklarar det lite närmare.
Svar
Man kan se det som olika tillstånd. När samma kommado/tangent t ex betyder olika saker i två olika sammanhang. T ex om du editerar ett dokument i Word och klickar på enter, så blir det ny rad, men om du är i Word, men är i ett formulär (t ex vid Skriv Ut), och om du då trycker på Enter (samma knapp alltså) blir det ingen ny rad, utan du exekverar ditt val. Ett annat exempel på Modes är om du klickar med musen på en länk, då förflyttas du till en ny plats, men om du klickar med musknappen i ett dokument, då ställer sig markören på den platsen. Ofta visar muspekarens utseende (pil, lodrätt streck, hand) i vilket mode muspekaren är i för tillfället. Caps Lock är ett exempel på att tangentbordet kan vara i olika modes också.

Fråga, 981103
På tenta från 980817 lyder  fråga 3: "Nämn fyra sätt att stödja  fokusering på gränssnittet!"  Kan du nämna några  exempel?
Svar
Detta finns beskrivet på bild 39 i Klas Karlgrens föreläsningsbilder (F2). Du kan läsa mer själv där, men i huvudsak är det:
- lagom mängd info på skärmen
- gruppera info meningsfullt enligt Gestaltprinciperna
- rätt färgsättning, inte för mycket blinkande text eller för många färger

Fråga, 981021
En fråga kom upp under föreläsning F4, 981019:
Är interaktionsstilen 'fråga-svar' asynkron eller synkron kommunikation?
Svar
När vi talar om interaktionsstilar avser vi normalt synkron interaktion mellan en användare och dennes dator. När vi talar om asynkron och synkron kommunikation avser vi normalt kommunikation mellan två eller flera människor via datorn.

Man kanske kan karaktärisera kommunikationen mellan människor också enligt någon interaktionsstil. T ex när du nu ställer denna fråga till mig via e-post och jag svarar så här så är det en asynkron fråga-svars-interaktion.
Ber jag dig istället fylla i ett formulär och du inte gör det framför mig medan jag väntar utan du skickar det till mig så är det asynkron formulärs-interaktion. Men när vi kommunicerar människor emellan så har vi ju många fler interaktionsstilar än dessa formaliserade typer, även om vi använder datorförmedlad kommunikation.
Hälsn Eva

Fråga, 981021
Jag undrar lite kort bara vad skillnaden mellan "script" och "schemata"?
Svar
Det är ingen stor skillnad mellan schemata och script. Man kan säga att ett schema är mer övergripande och lite mer generellt än ett script. Om vi tar restaurang som exempel så har vi, baserat på våra erfarenheter, ett schema över hur ett restaurangbesök går till. Vi vet att de komponenter som ingår är att gå in på restaurangen, man beställer, man äter och betalar. Men så kan vi ju gå på olika slags restauranger, man beter sig olika om man går på Operakällaren eller McDonalds. För dessa mer specifika situationer har vi script som vi följer, men som båda ryms inom 'restaurangschemat'.

Fråga, 981015
Jag har en fråga om affordance. En knapp i ett system uppmanar ju till att här kan man trycka, då undrar jag över ikonerna i tex word, förstärker bilden (metaforen) affordancen och ingår den i affordancen eller hur är det? Om bilden är med så talar knappen ju såklart mer om vad som kan göras när jag klickar, men har det med affordance och göra?
Svar
Ursprungligen handlar affordance om någontings fysiska utformning, att man förstår vad man ska göra med ett visst ting. När det då gäller ikoner som är klickbara, så är det man vill förmedla till användaren att 'den här knappen kan man klicka på'. I det läget är det inte viktigt vad det är för illustration på ikonen, det man vill förmedla är bara 'klickbarheten'. Dock är det inte helt fel att prata om affordance när det gäller illustrationer, t ex så har ju papperskorgen på skärmen någon slags 'här-slänger-man-dokument-affordance'. Så i grunden ingår inte ikonens bild i affordance, men om man töjer lite på begreppet så kan även ikonens illustration inkluderas. Klas menade att det finns ingen teori som skulle motsäga den tolkningen, men att tala om illustrationer är inget typiskt exempel på affordance, utan då är man mer inne på resonemang om metaforer. Som i flera andra sammanhang finns ingen tydlig gräns.

Fråga, 981015
Det finns en fråga på en äldre  tentamen (980316, uppg 4) där svaret skall vara minst tre situationer  där det kan vara dåligt att användaren anpassar ett system efter  egna önskemål. Vi kan inte hitta tre situationer. Den  "tailorability" vi tänker oss är av typen ändra  ikonstorlek, ändra bakgrundsfärger etc?
Svar
Det kan t ex vara så i ett mailsystem att man inte vill att användaren skall kunna ha ett filtreringsprogram som väljer bort e-post av typen internpost. Organisationen kanske vill att alla officiella dokument ska se ut på ett visst sätt, användare ska inte kunna ändra formatmallen. Arbetar man vid en maskin som fler än en person använder bör det inte heller gå att ta bort olika verktygsfält, tex så att andra användare missar funktionalitet som finns. Nu kan ni säkert hitta på fler, eller hur?

Fråga, 981015
Vad betyder modeless interaction och modes? Vad innebar historien om Edit i Bravo?
Svar
I många system finns fler funktioner än vad det finns tangenter. Därför kan innebörden i en tangentbordstryckning vara olika beroende på i vilket tillstånd (mode) systemet befinner sig i. T ex om du använder programmet DOS  och du har skrivit ett kommando, sedan kommer du på att du glömt ett ord i mitten av kommandoraden. Om du har insert-knappen aktiverad så kan du lägga till text mitt i kommandoraden utan att du skriver över den befintliga texten, men om du inte har insert-knappen aktiverad så skriver du över den text du redan skrivit när du försöker lägga till ordet du glömt. I det läget skriver du ju samma ord; använder samma tangenter; men systemet är antingen i Insert-mode eller inte och därför beter sig systemet olika. Det kan förvirra användare om samma instruktion kan leda till olika resultat, beroende på att systemet är i olika tillstånd. Det ska man försöka undvika.
Edit-historien är så här:
En person befann sig i ett editeringsprogram som heter Bravo, det ser förmodligen ut mer som Emacs än Word. För att lägga till ordet 'edit' i dokumentet behöver man först skriva i(=insert) på kommandoraden. Det glömde personen i fråga utan istället för att först skriva 'i' och sedan 'edit', så skrev personen bara 'edit'. Eftersom systemet inte befann sig i Insert-mode så tolkade systemet bokstäverna 'e''d''i''t' som ett kommando och inte som en text som skulle läggas till i dokumentet. Kommandot 'edit' tolkade då systemet som 'everything delete insert t', eftersom bokstäverna edit hade en viss betydelse i ett visst tillstånd (mode) och en annan betydelse i insert-mode.

Om du använder Word och markören står och blinkar i texten, är Word i tillståndet 'skriva in text', men om du startat hjälpfunktionen där markören är i form av ett frågetecken är du i tillståndet 'klicka på ett objekt och få hjälpinfo'.

Anledningen till att ctrl-s bör ha samma innebörd i olika sammanhang är just att om ctrl-s ibland betyder 'spara' och ibland 'släng', så beror det ju på i vilket tillstånd programmet befinner sig i hur systemet ska tolka kommandot ctrl-s. Det förvirrar användaren och skapar onödiga risker att göra fel. Ett system kan alltid befinna sig i olika tillstånd, men man bör vara försiktig med att ge kommandon olika innebörd i olika tillstånd och det ska inte spela någon roll i vilket 'mode' man är, 'interaction' skall se likadan ut så långt som möjligt. Det är alltså interaktionen som skall vara modeless, inte systemet i sig.
Feedback är ju mycket viktigt i detta sammanhang, att användaren hela tiden är medveten om i vilket tillstånd systemet är. Detta görs t ex genom att markören kan se ut på olika sätt i olika 'modes'.

Fråga, 981015
En fråga har vi fastnat på
ordentligt: uppgift 7 på tentan 98-03-16 som lyder "Anvädnaren kan ha flera skäl till att motsätta sig att ett nytt system tas i bruk på deras arbetspalts, både befogade och obefogade. Obefogade skäl kan vara allmän
rädsla för tekniken eller oro för att bli arbetslös. Beskriv tre befogade skäl!
Vi undrar vad som anses som befogade skäl om rädsla för arbetslöshet är obefogad? Det måste väl ses i ett sammanhang förstås men vi har svårt att så här rent allmänt kunna hävda vad som är befogat eller obefogat. Finns
det universellt obefogade skäl till att mostätta sig nya system? Vilka är dom?
Svar
Det är alldeles riktigt att det ska ses i ett sammanhang. Jag menar att en allmän oro för tekniken eller för att bli arbetslös borde leda till att användarna begär besked från ledningen om vad som händer om t ex deras jobb
försvinner. Blir de omskolade ? osv. Därför menar jag att de inte kan ha rätt att motsätta sig tekniken utan att ha tagit reda på fakta. Om de inte får lugnande besked eller om man planerar att sätta ett system i drift som inte stödjer arbetsuppgifterna eller om användarna inte får tillräcklig utbildning eller rimlig tid att vänja sig vid systemet, då är
detta befogade skäl. Kan du komma på några fler?

Fråga, 981014
Undrar lite över fråga 4 i lab 1b. Vad betyder konsistent? Har kollat i både
Akademins ordlista och Bonniers och kan inte hitta igen ordet. Du menar
inte möjligen konsikvent?
Svar
Konsistens är ett begrepp som används inom MDI-området, dess betydelse är mycket riktigt lik ordet konsekvent. Dock är det ofta ordet konsistens man använder när man pratar om att det system skall bete sig likadant i liknande situationer. I Preece behandlas detta på s.447 (just den sidan ingår i kurslitteraturen, tas upp på F4).

Fråga, 981014
Vi undrar vad som menas med feedback i labb 1b?
Vi tycker att det är nästan samma sak som interaktion, att man trycker på en länk och kommer till en annan sida som man länkas vidare o.s.v. Eftersom man ger en signal till användaren att en instruktion är mottagen, en process startat, input förväntas, fel uppstått etc. Stämmer det?
Svar
Interaktion (eller interaktivitet som det står i fråga 5) avser om jag som användare aktivt kan påverka/agera i systemet, t ex ge systemet information på något sätt (fylla i formulär, lägga en beställning etc.). Feedback är sådant som ni ger exempel på i er fråga. Men ni har rätt i att feedback är ett mycket övergripande begepp och man kan diskutera var gränserna går mellan olika begrepp.

Fråga, 981012
Mapping. Betyder det förhållandet mellan funktion och hur en tex en
ikon uppfattas? Kan man göra en mapping över ett systems funktioner? I så
fall, hur?
Svar
Ditt första förslag till förklaring stämmer, dvs, hur väl stämmer t ex en ikons utseende med den funktion som ligger bakom. Att slänga dokument i papperskorgen är exempel på bra mapping, men att slänga en diskett i papperskorgen för att ta ut den ur maskinen är exempel på dålig mapping.
Svaret på din andra fråga är Nej. Mapping är just detta med överensstämmelse, och har inget med kartläggning av funktioner eller liknande att göra.

Fråga, 981012
Grafisk kodning och grafisk modullering?
Svar
Grafisk kodning och grafisk modullering?
Grafisk kodning är när man illustrerar något på skärmen och fastställer att det ska ha en viss innebörd. T ex att ikonen för att Word ska se ut på ett visst sätt. Man kodar olika illustrationer och ger dem viss innebörd. Grafisk modellering däremot illustrerar ett objekt så likt verkligheten som möjligt, t ex i VR-system försöker man efterlikna hur saker ser ut i verkligheten. Förväxla inte detta med t ex sax-ikonen, den är en grafisk kodning, det är ju inte explicit en sax man vill illustrera för användaren, utan funktionaliteten 'klipp-ut'. Men i ett VR system där man kan göra en egen inredning i ett rum t ex, är ju varje stol, bord osv just precis det ser ut att vara och skall inte associeras till något annat.
Detta behandlas i Preece på s.83 ff.

Fråga, 981012
Vad betyder monochrome (se sid 94) ? Antar att det betyder vanlig svart
text på tex vitt papper?
Svar
Det betyder en färg. Dvs bakgrundsfärgen är endast en och likaså används bara en färg för text på den bakgrunden. Det behöver dock inte vara just svart eller vitt.

Fråga, 981012
Om jag ger kommandot Shift och F1 så visas ett frågetecken som kan
placers vid önskad fråga, vad kallas den hjälpen? Hjälpmeddelande?
Svar
Själva frågetecknet i sig går inte att klassificera som någon särskild hjälpkategori, däremot är den hjälp du får sedan du klickat med frågetecknet på någon funktion e dyl. sammanhangsberoende. Beroende på var du klickar (vilket 'sammanhang') får du ju olika hjälpinformation.

Fråga, 981012
Uppe i menyraden kan jag klicka på "Hjälp", en rullgardinsmeny som
innehåller "index", "indehållsförteckning" och "sök" visas då för mig. Är
detta exempel på "extended help screen" eller "generic help text"? Jag
skulle gärna vilja veta de svenska översättningarna.
Svar
Här är menyn i sig ingen särskild hjälpkategori, utan beroende på vilket val du gör i menyn får du olika slags hjälp, t ex datorlagrad manual om du väljer "Innehållsförteckning".
Extended help screen har jag inte hittat någon specifik svensk översättning på. Men det är en slags utökad hjälp som användaren har möjlighet att få. T ex detta att det i den datorlagrade manualen finns länkar till ytterligare info om  vissa ord eller situationer som är kopplat till det man först frågade om.
Jag har heller ingen specifik översättning på generic help text, men det är t ex sådan generell hjälpinformation som att "för att flytta ett objekt skall det först markeras, sedan hålls vänster musknapp ner medan objektet flyttas", eller "för att starta ett program skall man dubbelklicka på ikonen för respektive program". Det är alltså generell information, som inte gäller en specifik situation i ett visst program t ex.

Fråga, 981001
Vi funderar över distribuerad kunskap. Är det kombinationen av "extern"
och "i huvudet", eller är det bara "extern"? Vad kallas detta i boken?
Svar
Distribuerad kunskap är just att man inte bara behöver ha kunskapen själv i huvudet, utan den är distribuerad över t ex skärmen i form av att man ser de olika funktionsalternativen i menyerna. Man kan alltså jämställa distribuerad kunskap med "kunskap i världen" (det ni i frågan kallar extern). Det finns en inriktning inom kognitionspsykologin som kallas Distribuerad kognition, där man anser att en informationsprocess inte bara sker inuti huvudet på en människa; detta som motsats till det traditionella synsättet inom kognitionspsykologi.
I Preece tas detta upp på s.118 ff. man talar där om knowledge in the head and in the world. Distribuerad kognition är ett vidare begrepp som tas upp på s.69 ff. i Preece.

Fråga, 980929
Vi undrar hur vi skall tolka "användbarhet" av Word/Emacs (fråga 11, lab2a). Gäller det vilka funktioner som  finns eller hur användare upplever respektive program eller spridningen av de olika programmen eller nåt annat???
Svar
Användbarhet betyder flera saker. Övergripande så handlar det om huruvida användaren på ett enkelt sätt kan använda ett system för att utföra en viss arbetsuppgift. Användaren ska inte behöva lägga ner för mycket tid på att lista ut hur systemet fungerar. Så det handlar om hur användaren upplever ett system, hur man kan lära sig systemet, hur man får översikt över vilka funktioner som finns. Det handlar inte om spridningen av program.

Fråga, 980922
I lab 1A undrar vi om panelen ska vara mer en förklaring till hur tjänsterna fungerar eller om att om du på panelen trycker på tex en text med "väckning", så innebär det att tjänsten faktiskt utförs?
Svar
Tjänsten ska utföras när man trycker på knappen. Så användaren som ser panelen ska kunna förstå "om jag trycker här så startas funktionen Väckning". Men sedan t ex när det gäller Väckning, så finns det ju underliggande nivåer, att man ska ange en tid förmodligen, men ni ska bara designa denna första nivå.

Fråga, 980922
I lab 1B undrar vi om det är i princip bara "första" sidan vi ska titta på eller om vi ska gå in och se på alla de sidor som "hör ihop" med SF:s "första" sida?
Svar
Ni ska se på hela "siten", dvs titta på flera sidor, ni ska dock inte svara på alla frågor för respektive sida inom "siten", utan ni gör en helhetsbedömning av alla sidor och exemplifierar bra och dåliga saker från specifika sidor inom "siten".

Fråga, 980203
Vi har problem med en fråga på tentan 971207.
Vad menas med fråga 2. Definiera och illustrera med MDI-tillämpningar.
Perception,  Automatisk mental process ?
Dvs. förklara vad det är kan vi men vad avses egentligen med definiera och
illustrera?
Svar
Med definiera avses just beskriva begreppen vilket ni verkar kunna. Med illustrera menas att ni skall ge exempel på hur man inom MDI-området tillämpat dessa begrepp, t ex, hur underlättas för användaren att skapa automatiska mentala processer i t ex Excel?

Fråga, 980203
Vi har lite svårt att se vilken den allvarligaste kritiken är mot vattenfallsmodellen utöver att den inte är så pass iterativ och användarcentrerad än HCI-modellen. Finns det ytterligare en (allvarlig) kritik?
Svar
Den tredje kritiken mot vattenfallsmodellen tas upp på sid 46 i Preece. Egentligen är det inte skrivet som kritik mot vattenfallsmodellen utan snarare vad HCI-design är (och därmed vad vattenfallsm. inte är) i tre punkter. Det handlar om att man skall integrera olika typer av kunskap och expertis från olika områden när man utveckalar. Att man borde ha en egen HCI-grupp i företaget t o m. I kapitel 17, sid 355ff står det mer om kritik mot vattenfallsmodellen.

Fråga, 980203
Recognition & Recall. Är recognition knowledge in the head or in the world? Enligt boken så är Recognintion knowledge in the head.
Svar
Vart i boken har du hittat det? När jag läser om detta på sid 118 så tycker jag att recognition är knowledge in the world och recall är knowledge in the head, vilket är det riktiga svaret.

Fråga, 980203
Enligt boken så är primary task den uppgift som för tillfället är viktigast. Vi tolkar det så att den uppgift man växlar sin uppmärksamhet till för tillfället alltid är viktigast. Annars skulle man inte rikta sig mot den nya uppgiften och då finns ingen sekundär uppgift.
Men om man tar pilotexemplet så är väl den egentliga flygningen, att ta sig från punkt A till B, den primära uppgiften och inte att ta hand om bränsleläckan? Klargör lite för oss snälla du!
Svar
Om vi tar pilotexemplet så är det så att aktiviteten att flyga är Primary task och secondary task är vad du måste göra för att kunna fullfölja huvuduppgiften, dvs komma fram. Om det blir en bränsleläcka så är ändå flygningen huvuduppgiften och att ta hand om läckan en sekundär uppgift (uppgift som du måste bemästra för att kunna slutföra den primära uppgiften), men den sekundära uppgiften är för tillfället i "förgrunden" (foregrounded). Läs även i bokens glossary på dessa ord.

Fråga, 980128
På en tenta(97-10-18) fråga 6. Skall man redogöra för begreppsmodell som
Preece beskriver i 3 nivåer och vad som händer när den införs. Vart i
boken står det?
Svar
Det är det som står under 2.3 A cognitive model for HCI och de tre nivåerna finns i bild 2.4.

Fråga, 980128
På en annan tenta(97-05-05) fråga 1. Vill man veta vad Mnemoteknisk kod
är. Vart står det någonstans?
Svar
Det har inte tagits upp på någon föreläsning denna kurs, så därför har ni inte fått reda på motsvarande begrepp i boken. Det som avses är cognitive aid (s.105). Ett exempel kan vara att vi lärt oss Viskan, Ätran, Nissan och Lagan med hjälp av ramsan "Vi ska äta ni ska laga".

Fråga, 980128
Hejsan vi i vår grupp har en liten fråga om interaktion. Är det så att
händelsen "klicka på en länk och kom till ett mål" är en interaktion? Eller
är det så att det är som med videon, en förprogrammerad funktion eftersom
att man vet innan vart man kommer att hamna? Om så är fallet, borde inte en
sökfunktion på en websida vara en interaktion eftersom att man då kan
stoppa in vad man vill i processen och ändå få ett svar tillbaka?
Du får gärna förklara interaktion lite kort så att vi reder ut begreppen!
Svar
Interaktion är inte så entydigt definierat i boken, bara att man ska tolka det i en vid bemärkelse. Som jag tolkar det ska det inte bara vara att man startar en process som så småningom ger ett resultat ifrån sig och sen är det slut. Jag tycker det åtminstone bör vara så att svaret/reaktionen man får leder till nya möjligheter. I denna vida bemärkelse så måste man tolka "klicka på en länk och kom till ett mål" som interaktion när du kommer till en ny sida där du hittar nya länkar osv.

Fråga, 980126
I kapitel 5 anges bland annat spatial and temporal cues. Jag förstår inte riktigt innebörden i dessa begrepp.
Svar
Termerna (spatial and temporal cues) tas upp i anknytning till hur man skall designa gränssnitt som stödjer fokuserandet av uppmärksamheten på ett meningsfullt sätt. "Spatial" står för "rumslig" och kan tex ha att göra med
placering på en yta (skärmen) medan temporal har att göra med tid. "Cue" betyder ledtråd, spår, vink, fingervisning, antydning etc. Termerna syftar alltså på olika tekniker som fungerar som spatiala eller temporala ledtrådar för att styra uppmärksamheten på rätt saker i gränssnittet.

Jag håller med om att boken inte är utförlig i sin redogörelse av begreppen men spatiala ledtrådar kan tex vara uppdelandet av skärmen i sektioner/fönster och placerandet av viktig information på framträdande platser på skärmen. Att ha viktig information tillgänglig på skärmen hela tiden medan mindre akut information bara visas ibland eller när den aktivt hämtas fram av användare kanske i någon mening skulle kunna kallas för ett unyttjande av "temporala ledtrådar".

Fråga, 980120
När jag löser inlupp 1a (ikoner,interaktionsstilar,typer av hjälp) vill jag läsa i boken först om vad de olika begreppen står för. Vad gäller ikoner och interaktioner hittar jag det i boken, men när det gäller vad begreppen i deluppgift 3 står för; kan du säga vilket avsnitt i boken som beskriver dem? (Datorlagrad manual, sammanhangsberoende, datorstödd vägledning och introduktion, intelligent hjälp, feedback.)
Svar
Om de olika typerna av hjälp står det i kompendiet "Kommunikativa egenskaper i interaktiva system".

Fråga
U 3(4 poäng) tentamen 970505 löd: "Nämn och beskriv kort innebörden i var och en av Donald Normans praktiska designprinciper!" Avses här stycket "Hur man misslyckas med design"?
Svar
Svaret på denna fråga finns på s.277 ff i Preece. Det avser alltså affordance, constraints, feedback och mapping.

Fråga
u 5 tentamen 970505:
Minnesforskningen har visat på stora skillnader när det gäller vår förmåga att känna igen respektive att komma ihåg.
a) Beskriv kort vari skillnaderna ligger!
b) Ange vilka uttryck Donald Norman använder för dessa företeelser!
c) Beskriv hur denna teori tillämpades vid design av "The Star User Interface" enligt Smith et al!
Svar
Denna fråga behandlar kunskap i huvudet och kunskap i världen. a) har behandlats mycket under kursen och bör kunna besvaras. b) se s.118 i Preece och slutligen c) ex. pointing and seeing, se Smith et al kompendiet.

Fråga
När man stöter på något nytt skapar man enligt en teori  en mental modell för att hantera detta. Bildas det då ett nytt schema eller skapas det först när kunskapen om det nya området är komplett?
Svar
Ett schema skapas inte alltid för alla situationer man ställs inför eller alla nya system man ställs inför. Ett schema kan bildas när man under en längre tid använt ett system (om kunskapen är komplett då eller inte låter jag vara osagt). I boken (Preece) på s.128 står det om schema och om hur dessa skapas då man ofta utför samma aktiviteter i en viss ordning, i en given situation.
 

 
 

Sidan uppdaterades senast 1999-09-09