På denna sida kommer frågor och svar som ställts av studenterna presenteras under momentet DSV1:M HT-99. De senaste frågorna läggs in längst upp på sidan. Frågor som ställts under dessa kurser HT -97, VT/HT-98 och VT -99 ligger även kvar. Ett tips är att använda sökfunktionen (Find under Edit-menyn) för att kontrollera om det redan finns frågor kring ett visst begrepp eller ord du undrar över.
De frågorna närmst nedan är sådana som är
nya för HT-99. Nedanför dessa följer alla tidigare frågor.
Fråga: Vad innebär disignprincipen "Modeless interaction"?
Svar: Om detta står under en egen rubrik i STAR-artikeln
i Kompendiet.
Fråga: När man pratar om direktmanipulering gäller
detta också när man trycker på menyer eller räknas
menyer till en helt egen grupp?
Svar: Menyer ingår inte i begreppet direktmanipulering
utan det avser främst när man griper tag i objekt och flyttar
dem över skärmen. Menyer är en egen typ av interaktionsstil.
Fråga: Vad innebär GUI ?(definiera)
Svar: Graphical User Interface. En förkortning för
begreppet grafiskt gränssnitt som kan ses ibland i olika litteratur.
Vi har dock i år ej använt termen på momentet.
Fråga: Definiera Multimodal , hypermedia och ge till var
och en av de ett ex?
Svar: Multimodal - flera modaliteter.
Modalitet - det som förmedlas till de olika sinnena (fast man
brukar
ibland skilja på text och bild även om de båda kommer
in via synen)
ex. TV, ljud och bild
Inte att förväxla med multimedial som låter förväxlande
lika där man
snarare hänvisar till att det man förmedlar förmedlas
via olika media.
Ex. MM-lexikon, video, animering, stillbilder.
Hypermedia - media som möjliggör och stödjer alternativa
vägar för
konsumtion (läsning). Det vill säga inte enbart linjär
läsning som i
böcker, filmer, eller radio. (Man kan läsa böcker icke
linjärt men det
stöds inte i mediet som sådant)
Ex. Hjälpen i Word där nyckelord är länkar till
deras plats i manualen.
Ex. WWW där man i kan klicka på länkar och ladda ner
andra sidor eller
hoppa till andra platser i samma dokument.
Fråga:Vilka val bör man 5ta ställning till vid
utformning av VR -system. Nämn fyra sådana val och förklara
vad de innebär!(tenta 98 11 05).
Svar: Se s.336-337 i Preece. Återkom om något ändå
är oklart.
Fråga: Beskriv Dvork tangentbord och ange vilka fördelar
detta skulle ge jämfört med traditionella qwerty-tangentbordet!
nämn två tänkbara förklaringar till varför detta
tangentbord inte slagit igenom kommersiellt.(tenta 98 11 05)
Svar: Se s. 214-215 i Preece. Återkom om något ändå
är oklart.
Fråga: Nämn ett allvarigt problem som brukar uppstå
när man försöker fatta beslut vid asynkron kommunikation
!(tenta 98 0817)
Svar: Det blir en tidsfördröjning som gör att
det kan dra ut på tiden och det är svårt att definiera
när beslutsprocessen skall avslutas. Ett annat problem kan vara att
kroppsspråk och nyanser går inte fram.
- Vi
är några som undrar över en sak:" modes" har vi lite svårt
att hitta rätt förklaring på och att hitta exempel som
förklarar det lite närmare.
- På
tenta från 980817 lyder fråga 3: "Nämn fyra sätt
att stödja fokusering på gränssnittet!" Kan
du nämna några exempel?
- En
fråga kom upp under föreläsning F4, 981019: Är interaktionsstilen
'fråga-svar' asynkron eller synkron kommunikation?
- Jag
undrar lite kort bara vad skillnaden mellan "script" och "schemata"?
-
Jag har en fråga om affordance.
-
Tre situationer där det kan vara dåligt att användaren
anpassar ett system efter egna önskemål
- Vad betyder modeless interaction och modes?
Vad innebar historien om Edit i Bravo?
- Vi undrar vad som anses som befogade skäl
om rädsla för arbetslöshet är obefogad?
- Vad betyder konsistent?
- Vi undrar vad som menas med feedback i labb
1b?
- Mapping. Betyder det förhållandet
mellan funktion och hur en tex en ikon uppfattas?
- Grafisk kodning och grafisk modullering?
- Vad betyder monochrome (se sid 94) ?
- Om jag ger kommandot Shift och F1 så
visas ett frågetecken som kan
placers vid önskad fråga, vad kallas
den hjälpen?
- Är detta exempel på "extended
help screen" eller "generic help text"?
- Vi funderar över distribuerad kunskap.
Är det kombinationen av "extern" och "i huvudet", eller är det
bara "extern"?
- Vi undrar hur vi skall tolka "användbarhet"
av Word/Emacs
- Definiera och illustrera med MDI-tillämpningar.
Perception, Automatisk mental process ?
- Vi har lite svårt att se vilken den
allvarligaste kritiken är mot vattenfallsmodellen utöver att
den inte är så pass iterativ och användarcentrerad än
HCI-modellen.
- Recognition & Recall. Är recognition
knowledge in the head or in the world?
- Primary task och secondary task?
- På en tenta(97-10-18) fråga
6. Skall man redogöra för begreppsmodell som Preece beskriver
i 3 nivåer och vad som händer när den införs. Var
i boken står det?
- Mnemoteknisk kod, var står det någonstans?
- Är det så att händelsen
"klicka på en länk och kom till ett mål" är en interaktion?
- I kapitel 5 anges bland annat spatial and
temporal cues. Jag förstår inte riktigt innebörden i dessa
begrepp.
- Var står om begreppen Datorlagrad
manual, sammanhangsberoende, datorstödd vägledning och introduktion,
intelligent hjälp, feedback
- Uppg 3 i tentamen 970505 löd: "Nämn och
beskriv kort innebörden i var och en av Donald Normans praktiska designprinciper"
- Uppg 5 tentamen 970505: Minnesforskningen har visat
på stora skillnader när det gäller vår förmåga
att känna igen respektive att komma ihåg.
-När man stöter på något nytt
skapar man enligt en teori en mental modell för att hantera
detta. Bildas det då ett nytt schema eller skapas det först
när kunskapen om det nya området är komplett?
Fråga, 990521
Vi är några som undrar över en sak:" modes" har vi
lite svårt att hitta rätt förklaring på och att hitta
exempel som förklarar det lite närmare.
Svar
Man kan se det som olika tillstånd. När samma kommado/tangent
t ex betyder olika saker i två olika sammanhang. T ex om du editerar
ett dokument i Word och klickar på enter, så blir det ny rad,
men om du är i Word, men är i ett formulär (t ex vid Skriv
Ut), och om du då trycker på Enter (samma knapp alltså)
blir det ingen ny rad, utan du exekverar ditt val. Ett annat exempel på
Modes är om du klickar med musen på en länk, då förflyttas
du till en ny plats, men om du klickar med musknappen i ett dokument, då
ställer sig markören på den platsen. Ofta visar muspekarens
utseende (pil, lodrätt streck, hand) i vilket mode muspekaren är
i för tillfället. Caps Lock är ett exempel på att
tangentbordet kan vara i olika modes också.
Fråga, 981103
På tenta från 980817 lyder fråga 3: "Nämn
fyra sätt att stödja fokusering på gränssnittet!"
Kan du nämna några exempel?
Svar
Detta finns beskrivet på bild 39 i Klas Karlgrens föreläsningsbilder
(F2). Du kan läsa mer själv där, men i huvudsak är
det:
- lagom mängd info på skärmen
- gruppera info meningsfullt enligt Gestaltprinciperna
- rätt färgsättning, inte för mycket blinkande
text eller för många färger
Fråga, 981021
En fråga kom upp under föreläsning F4, 981019:
Är interaktionsstilen 'fråga-svar' asynkron eller synkron
kommunikation?
Svar
När vi talar om interaktionsstilar avser vi normalt synkron interaktion
mellan en användare och dennes dator. När vi talar om asynkron
och synkron kommunikation avser vi normalt kommunikation mellan två
eller flera människor via datorn.
Man kanske kan karaktärisera kommunikationen mellan människor
också enligt någon interaktionsstil. T ex när du nu ställer
denna fråga till mig via e-post och jag svarar så här
så är det en asynkron fråga-svars-interaktion.
Ber jag dig istället fylla i ett formulär och du inte gör
det framför mig medan jag väntar utan du skickar det till mig
så är det asynkron formulärs-interaktion. Men när
vi kommunicerar människor emellan så har vi ju många fler
interaktionsstilar än dessa formaliserade typer, även om vi använder
datorförmedlad kommunikation.
Hälsn Eva
Fråga, 981021
Jag undrar lite kort bara vad skillnaden mellan "script" och "schemata"?
Svar
Det är ingen stor skillnad mellan schemata och script. Man kan
säga att ett schema är mer övergripande och lite mer generellt
än ett script. Om vi tar restaurang som exempel så har vi, baserat
på våra erfarenheter, ett schema över hur ett restaurangbesök
går till. Vi vet att de komponenter som ingår är att gå
in på restaurangen, man beställer, man äter och betalar.
Men så kan vi ju gå på olika slags restauranger, man
beter sig olika om man går på Operakällaren eller McDonalds.
För dessa mer specifika situationer har vi script som vi följer,
men som båda ryms inom 'restaurangschemat'.
Fråga, 981015
Jag har en fråga om affordance. En knapp i ett system uppmanar
ju till att här kan man trycka, då undrar jag över ikonerna
i tex word, förstärker bilden (metaforen) affordancen och ingår
den i affordancen eller hur är det? Om bilden är med så
talar knappen ju såklart mer om vad som kan göras när jag
klickar, men har det med affordance och göra?
Svar
Ursprungligen handlar affordance om någontings fysiska utformning,
att man förstår vad man ska göra med ett visst ting. När
det då gäller ikoner som är klickbara, så är
det man vill förmedla till användaren att 'den här knappen
kan man klicka på'. I det läget är det inte viktigt vad
det är för illustration på ikonen, det man vill förmedla
är bara 'klickbarheten'. Dock är det inte helt fel att prata
om affordance när det gäller illustrationer, t ex så har
ju papperskorgen på skärmen någon slags 'här-slänger-man-dokument-affordance'.
Så i grunden ingår inte ikonens bild i affordance, men om man
töjer lite på begreppet så kan även ikonens illustration
inkluderas. Klas menade att det finns ingen teori som skulle motsäga
den tolkningen, men att tala om illustrationer är inget typiskt exempel
på affordance, utan då är man mer inne på resonemang
om metaforer. Som i flera andra sammanhang finns ingen tydlig gräns.
Fråga, 981015
Det finns en fråga på en äldre tentamen (980316,
uppg 4) där svaret skall vara minst tre situationer där
det kan vara dåligt att användaren anpassar ett system efter
egna önskemål. Vi kan inte hitta tre situationer. Den
"tailorability" vi tänker oss är av typen ändra ikonstorlek,
ändra bakgrundsfärger etc?
Svar
Det kan t ex vara så i ett mailsystem att man inte vill att användaren
skall kunna ha ett filtreringsprogram som väljer bort e-post av typen
internpost. Organisationen kanske vill att alla officiella dokument ska
se ut på ett visst sätt, användare ska inte kunna ändra
formatmallen. Arbetar man vid en maskin som fler än en person använder
bör det inte heller gå att ta bort olika verktygsfält,
tex så att andra användare missar funktionalitet som finns.
Nu kan ni säkert hitta på fler, eller hur?
Fråga, 981015
Vad betyder modeless interaction och modes? Vad innebar historien om
Edit i Bravo?
Svar
I många system finns fler funktioner än vad det finns tangenter.
Därför kan innebörden i en tangentbordstryckning vara olika
beroende på i vilket tillstånd (mode) systemet befinner sig
i. T ex om du använder programmet DOS och du har skrivit ett
kommando, sedan kommer du på att du glömt ett ord i mitten av
kommandoraden. Om du har insert-knappen aktiverad så kan du lägga
till text mitt i kommandoraden utan att du skriver över den befintliga
texten, men om du inte har insert-knappen aktiverad så skriver du
över den text du redan skrivit när du försöker lägga
till ordet du glömt. I det läget skriver du ju samma ord; använder
samma tangenter; men systemet är antingen i Insert-mode eller inte
och därför beter sig systemet olika. Det kan förvirra användare
om samma instruktion kan leda till olika resultat, beroende på att
systemet är i olika tillstånd. Det ska man försöka
undvika.
Edit-historien är så här:
En person befann sig i ett editeringsprogram som heter Bravo, det ser
förmodligen ut mer som Emacs än Word. För att lägga
till ordet 'edit' i dokumentet behöver man först skriva i(=insert)
på kommandoraden. Det glömde personen i fråga utan istället
för att först skriva 'i' och sedan 'edit', så skrev personen
bara 'edit'. Eftersom systemet inte befann sig i Insert-mode så tolkade
systemet bokstäverna 'e''d''i''t' som ett kommando och inte som en
text som skulle läggas till i dokumentet. Kommandot 'edit' tolkade
då systemet som 'everything delete insert t', eftersom bokstäverna
edit hade en viss betydelse i ett visst tillstånd (mode) och en annan
betydelse i insert-mode.
Om du använder Word och markören står och blinkar i texten, är Word i tillståndet 'skriva in text', men om du startat hjälpfunktionen där markören är i form av ett frågetecken är du i tillståndet 'klicka på ett objekt och få hjälpinfo'.
Anledningen till att ctrl-s bör ha samma innebörd i olika
sammanhang är just att om ctrl-s ibland betyder 'spara' och ibland
'släng', så beror det ju på i vilket tillstånd programmet
befinner sig i hur systemet ska tolka kommandot ctrl-s. Det förvirrar
användaren och skapar onödiga risker att göra fel. Ett system
kan alltid befinna sig i olika tillstånd, men man bör vara försiktig
med att ge kommandon olika innebörd i olika tillstånd och det
ska inte spela någon roll i vilket 'mode' man är, 'interaction'
skall se likadan ut så långt som möjligt. Det är
alltså interaktionen som skall vara modeless, inte systemet i sig.
Feedback är ju mycket viktigt i detta sammanhang, att användaren
hela tiden är medveten om i vilket tillstånd systemet är.
Detta görs t ex genom att markören kan se ut på olika sätt
i olika 'modes'.
Fråga, 981015
En fråga har vi fastnat på
ordentligt: uppgift 7 på tentan 98-03-16 som lyder "Anvädnaren
kan ha flera skäl till att motsätta sig att ett nytt system tas
i bruk på deras arbetspalts, både befogade och obefogade. Obefogade
skäl kan vara allmän
rädsla för tekniken eller oro för att bli arbetslös.
Beskriv tre befogade skäl!
Vi undrar vad som anses som befogade skäl om rädsla för
arbetslöshet är obefogad? Det måste väl ses i ett
sammanhang förstås men vi har svårt att så här
rent allmänt kunna hävda vad som är befogat eller obefogat.
Finns
det universellt obefogade skäl till att mostätta sig nya
system? Vilka är dom?
Svar
Det är alldeles riktigt att det ska ses i ett sammanhang. Jag
menar att en allmän oro för tekniken eller för att bli arbetslös
borde leda till att användarna begär besked från ledningen
om vad som händer om t ex deras jobb
försvinner. Blir de omskolade ? osv. Därför menar jag
att de inte kan ha rätt att motsätta sig tekniken utan att ha
tagit reda på fakta. Om de inte får lugnande besked eller om
man planerar att sätta ett system i drift som inte stödjer arbetsuppgifterna
eller om användarna inte får tillräcklig utbildning eller
rimlig tid att vänja sig vid systemet, då är
detta befogade skäl. Kan du komma på några fler?
Fråga, 981014
Undrar lite över fråga 4 i lab 1b. Vad betyder konsistent?
Har kollat i både
Akademins ordlista och Bonniers och kan inte hitta igen ordet. Du menar
inte möjligen konsikvent?
Svar
Konsistens är ett begrepp som används inom MDI-området,
dess betydelse är mycket riktigt lik ordet konsekvent. Dock är
det ofta ordet konsistens man använder när man pratar om att
det system skall bete sig likadant i liknande situationer. I Preece behandlas
detta på s.447 (just den sidan ingår i kurslitteraturen, tas
upp på F4).
Fråga, 981014
Vi undrar vad som menas med feedback i labb 1b?
Vi tycker att det är nästan samma sak som interaktion, att
man trycker på en länk och kommer till en annan sida som man
länkas vidare o.s.v. Eftersom man ger en signal till användaren
att en instruktion är mottagen, en process startat, input förväntas,
fel uppstått etc. Stämmer det?
Svar
Interaktion (eller interaktivitet som det står i fråga
5) avser om jag som användare aktivt kan påverka/agera i systemet,
t ex ge systemet information på något sätt (fylla i formulär,
lägga en beställning etc.). Feedback är sådant som
ni ger exempel på i er fråga. Men ni har rätt i att feedback
är ett mycket övergripande begepp och man kan diskutera var gränserna
går mellan olika begrepp.
Fråga, 981012
Mapping. Betyder det förhållandet mellan funktion och hur
en tex en
ikon uppfattas? Kan man göra en mapping över ett systems
funktioner? I så
fall, hur?
Svar
Ditt första förslag till förklaring stämmer, dvs,
hur väl stämmer t ex en ikons utseende med den funktion som ligger
bakom. Att slänga dokument i papperskorgen är exempel på
bra mapping, men att slänga en diskett i papperskorgen för att
ta ut den ur maskinen är exempel på dålig mapping.
Svaret på din andra fråga är Nej. Mapping är
just detta med överensstämmelse, och har inget med kartläggning
av funktioner eller liknande att göra.
Fråga, 981012
Grafisk kodning och grafisk modullering?
Svar
Grafisk kodning och grafisk modullering?
Grafisk kodning är när man illustrerar något på
skärmen och fastställer att det ska ha en viss innebörd.
T ex att ikonen för att Word ska se ut på ett visst sätt.
Man kodar olika illustrationer och ger dem viss innebörd. Grafisk
modellering däremot illustrerar ett objekt så likt verkligheten
som möjligt, t ex i VR-system försöker man efterlikna hur
saker ser ut i verkligheten. Förväxla inte detta med t ex sax-ikonen,
den är en grafisk kodning, det är ju inte explicit en sax man
vill illustrera för användaren, utan funktionaliteten 'klipp-ut'.
Men i ett VR system där man kan göra en egen inredning i ett
rum t ex, är ju varje stol, bord osv just precis det ser ut att vara
och skall inte associeras till något annat.
Detta behandlas i Preece på s.83 ff.
Fråga, 981012
Vad betyder monochrome (se sid 94) ? Antar att det betyder vanlig svart
text på tex vitt papper?
Svar
Det betyder en färg. Dvs bakgrundsfärgen är endast en
och likaså används bara en färg för text på
den bakgrunden. Det behöver dock inte vara just svart eller vitt.
Fråga, 981012
Om jag ger kommandot Shift och F1 så visas ett frågetecken
som kan
placers vid önskad fråga, vad kallas den hjälpen? Hjälpmeddelande?
Svar
Själva frågetecknet i sig går inte att klassificera
som någon särskild hjälpkategori, däremot är
den hjälp du får sedan du klickat med frågetecknet på
någon funktion e dyl. sammanhangsberoende. Beroende på var
du klickar (vilket 'sammanhang') får du ju olika hjälpinformation.
Fråga, 981012
Uppe i menyraden kan jag klicka på "Hjälp", en rullgardinsmeny
som
innehåller "index", "indehållsförteckning" och "sök"
visas då för mig. Är
detta exempel på "extended help screen" eller "generic help text"?
Jag
skulle gärna vilja veta de svenska översättningarna.
Svar
Här är menyn i sig ingen särskild hjälpkategori,
utan beroende på vilket val du gör i menyn får du olika
slags hjälp, t ex datorlagrad manual om du väljer "Innehållsförteckning".
Extended help screen har jag inte hittat någon specifik svensk
översättning på. Men det är en slags utökad hjälp
som användaren har möjlighet att få. T ex detta att det
i den datorlagrade manualen finns länkar till ytterligare info om
vissa ord eller situationer som är kopplat till det man först
frågade om.
Jag har heller ingen specifik översättning på generic
help text, men det är t ex sådan generell hjälpinformation
som att "för att flytta ett objekt skall det först markeras,
sedan hålls vänster musknapp ner medan objektet flyttas", eller
"för att starta ett program skall man dubbelklicka på ikonen
för respektive program". Det är alltså generell information,
som inte gäller en specifik situation i ett visst program t ex.
Fråga, 981001
Vi funderar över distribuerad kunskap. Är det kombinationen
av "extern"
och "i huvudet", eller är det bara "extern"? Vad kallas detta
i boken?
Svar
Distribuerad kunskap är just att man inte bara behöver ha
kunskapen själv i huvudet, utan den är distribuerad över
t ex skärmen i form av att man ser de olika funktionsalternativen
i menyerna. Man kan alltså jämställa distribuerad kunskap
med "kunskap i världen" (det ni i frågan kallar extern). Det
finns en inriktning inom kognitionspsykologin som kallas Distribuerad kognition,
där man anser att en informationsprocess inte bara sker inuti huvudet
på en människa; detta som motsats till det traditionella synsättet
inom kognitionspsykologi.
I Preece tas detta upp på s.118 ff. man talar där om knowledge
in the head and in the world. Distribuerad kognition är ett vidare
begrepp som tas upp på s.69 ff. i Preece.
Fråga, 980929
Vi undrar hur vi skall tolka "användbarhet" av Word/Emacs (fråga
11, lab2a). Gäller det vilka funktioner som finns eller hur
användare upplever respektive program eller spridningen av de olika
programmen eller nåt annat???
Svar
Användbarhet betyder flera saker. Övergripande så handlar
det om huruvida användaren på ett enkelt sätt kan använda
ett system för att utföra en viss arbetsuppgift. Användaren
ska inte behöva lägga ner för mycket tid på att lista
ut hur systemet fungerar. Så det handlar om hur användaren upplever
ett system, hur man kan lära sig systemet, hur man får översikt
över vilka funktioner som finns. Det handlar inte om spridningen av
program.
Fråga, 980922
I lab 1A undrar vi om panelen ska vara mer en förklaring till
hur tjänsterna fungerar eller om att om du på panelen trycker
på tex en text med "väckning", så innebär det att
tjänsten faktiskt utförs?
Svar
Tjänsten ska utföras när man trycker på knappen.
Så användaren som ser panelen ska kunna förstå "om
jag trycker här så startas funktionen Väckning". Men sedan
t ex när det gäller Väckning, så finns det ju underliggande
nivåer, att man ska ange en tid förmodligen, men ni ska bara
designa denna första nivå.
Fråga, 980922
I lab 1B undrar vi om det är i princip bara "första" sidan
vi ska titta på eller om vi ska gå in och se på alla
de sidor som "hör ihop" med SF:s "första" sida?
Svar
Ni ska se på hela "siten", dvs titta på flera sidor, ni
ska dock inte svara på alla frågor för respektive sida
inom "siten", utan ni gör en helhetsbedömning av alla sidor och
exemplifierar bra och dåliga saker från specifika sidor inom
"siten".
Fråga, 980203
Vi har problem med en fråga på tentan 971207.
Vad menas med fråga 2. Definiera och illustrera med MDI-tillämpningar.
Perception, Automatisk mental process ?
Dvs. förklara vad det är kan vi men vad avses egentligen
med definiera och
illustrera?
Svar
Med definiera avses just beskriva begreppen vilket ni verkar kunna.
Med illustrera menas att ni skall ge exempel på hur man inom MDI-området
tillämpat dessa begrepp, t ex, hur underlättas för användaren
att skapa automatiska mentala processer i t ex Excel?
Fråga, 980203
Vi har lite svårt att se vilken den allvarligaste kritiken är
mot vattenfallsmodellen utöver att den inte är så pass
iterativ och användarcentrerad än HCI-modellen. Finns det ytterligare
en (allvarlig) kritik?
Svar
Den tredje kritiken mot vattenfallsmodellen tas upp på sid 46
i Preece. Egentligen är det inte skrivet som kritik mot vattenfallsmodellen
utan snarare vad HCI-design är (och därmed vad vattenfallsm.
inte är) i tre punkter. Det handlar om att man skall integrera olika
typer av kunskap och expertis från olika områden när man
utveckalar. Att man borde ha en egen HCI-grupp i företaget t o m.
I kapitel 17, sid 355ff står det mer om kritik mot vattenfallsmodellen.
Fråga, 980203
Recognition & Recall. Är recognition knowledge in the head
or in the world? Enligt boken så är Recognintion knowledge in
the head.
Svar
Vart i boken har du hittat det? När jag läser om detta på
sid 118 så tycker jag att recognition är knowledge in the world
och recall är knowledge in the head, vilket är det riktiga svaret.
Fråga, 980203
Enligt boken så är primary task den uppgift som för
tillfället är viktigast. Vi tolkar det så att den uppgift
man växlar sin uppmärksamhet till för tillfället alltid
är viktigast. Annars skulle man inte rikta sig mot den nya uppgiften
och då finns ingen sekundär uppgift.
Men om man tar pilotexemplet så är väl den egentliga
flygningen, att ta sig från punkt A till B, den primära uppgiften
och inte att ta hand om bränsleläckan? Klargör lite för
oss snälla du!
Svar
Om vi tar pilotexemplet så är det så att aktiviteten
att flyga är Primary task och secondary task är vad du måste
göra för att kunna fullfölja huvuduppgiften, dvs komma fram.
Om det blir en bränsleläcka så är ändå
flygningen huvuduppgiften och att ta hand om läckan en sekundär
uppgift (uppgift som du måste bemästra för att kunna slutföra
den primära uppgiften), men den sekundära uppgiften är för
tillfället i "förgrunden" (foregrounded). Läs även
i bokens glossary på dessa ord.
Fråga, 980128
På en tenta(97-10-18) fråga 6. Skall man redogöra
för begreppsmodell som
Preece beskriver i 3 nivåer och vad som händer när
den införs. Vart i
boken står det?
Svar
Det är det som står under 2.3 A cognitive model for HCI
och de tre nivåerna finns i bild 2.4.
Fråga, 980128
På en annan tenta(97-05-05) fråga 1. Vill man veta vad
Mnemoteknisk kod
är. Vart står det någonstans?
Svar
Det har inte tagits upp på någon föreläsning
denna kurs, så därför har ni inte fått reda på
motsvarande begrepp i boken. Det som avses är cognitive aid (s.105).
Ett exempel kan vara att vi lärt oss Viskan, Ätran, Nissan och
Lagan med hjälp av ramsan "Vi ska äta ni ska laga".
Fråga, 980128
Hejsan vi i vår grupp har en liten fråga om interaktion.
Är det så att
händelsen "klicka på en länk och kom till ett mål"
är en interaktion? Eller
är det så att det är som med videon, en förprogrammerad
funktion eftersom
att man vet innan vart man kommer att hamna? Om så är fallet,
borde inte en
sökfunktion på en websida vara en interaktion eftersom att
man då kan
stoppa in vad man vill i processen och ändå få ett
svar tillbaka?
Du får gärna förklara interaktion lite kort så
att vi reder ut begreppen!
Svar
Interaktion är inte så entydigt definierat i boken, bara
att man ska tolka det i en vid bemärkelse. Som jag tolkar det ska
det inte bara vara att man startar en process som så småningom
ger ett resultat ifrån sig och sen är det slut. Jag tycker det
åtminstone bör vara så att svaret/reaktionen man får
leder till nya möjligheter. I denna vida bemärkelse så
måste man tolka "klicka på en länk och kom till ett mål"
som interaktion när du kommer till en ny sida där du hittar nya
länkar osv.
Fråga, 980126
I kapitel 5 anges bland annat spatial and temporal cues. Jag förstår
inte riktigt innebörden i dessa begrepp.
Svar
Termerna (spatial and temporal cues) tas upp i anknytning till hur
man skall designa gränssnitt som stödjer fokuserandet av uppmärksamheten
på ett meningsfullt sätt. "Spatial" står för "rumslig"
och kan tex ha att göra med
placering på en yta (skärmen) medan temporal har att göra
med tid. "Cue" betyder ledtråd, spår, vink, fingervisning,
antydning etc. Termerna syftar alltså på olika tekniker som
fungerar som spatiala eller temporala ledtrådar för att styra
uppmärksamheten på rätt saker i gränssnittet.
Jag håller med om att boken inte är utförlig i sin redogörelse av begreppen men spatiala ledtrådar kan tex vara uppdelandet av skärmen i sektioner/fönster och placerandet av viktig information på framträdande platser på skärmen. Att ha viktig information tillgänglig på skärmen hela tiden medan mindre akut information bara visas ibland eller när den aktivt hämtas fram av användare kanske i någon mening skulle kunna kallas för ett unyttjande av "temporala ledtrådar".
Fråga, 980120
När jag löser inlupp 1a (ikoner,interaktionsstilar,typer
av hjälp) vill jag läsa i boken först om vad de olika begreppen
står för. Vad gäller ikoner och interaktioner hittar jag
det i boken, men när det gäller vad begreppen i deluppgift 3
står för; kan du säga vilket avsnitt i boken som beskriver
dem? (Datorlagrad manual, sammanhangsberoende, datorstödd vägledning
och introduktion, intelligent hjälp, feedback.)
Svar
Om de olika typerna av hjälp står det i kompendiet "Kommunikativa
egenskaper i interaktiva system".
Fråga
U 3(4 poäng) tentamen 970505 löd: "Nämn och beskriv
kort innebörden i var och en av Donald Normans praktiska designprinciper!"
Avses här stycket "Hur man misslyckas med design"?
Svar
Svaret på denna fråga finns på s.277 ff i Preece.
Det avser alltså affordance, constraints, feedback och mapping.
Fråga
u 5 tentamen 970505:
Minnesforskningen har visat på stora skillnader när det
gäller vår förmåga att känna igen respektive
att komma ihåg.
a) Beskriv kort vari skillnaderna ligger!
b) Ange vilka uttryck Donald Norman använder för dessa företeelser!
c) Beskriv hur denna teori tillämpades vid design av "The Star
User Interface" enligt Smith et al!
Svar
Denna fråga behandlar kunskap i huvudet och kunskap i världen.
a) har behandlats mycket under kursen och bör kunna besvaras. b) se
s.118 i Preece och slutligen c) ex. pointing and seeing, se Smith et al
kompendiet.
Fråga
När man stöter på något nytt skapar man enligt
en teori en mental modell för att hantera detta. Bildas det
då ett nytt schema eller skapas det först när kunskapen
om det nya området är komplett?
Svar
Ett schema skapas inte alltid för alla situationer man ställs
inför eller alla nya system man ställs inför. Ett schema
kan bildas när man under en längre tid använt ett system
(om kunskapen är komplett då eller inte låter jag vara
osagt). I boken (Preece) på s.128 står det om schema och om
hur dessa skapas då man ofta utför samma aktiviteter i en viss
ordning, i en given situation.
Sidan uppdaterades senast 1999-09-09