Teresa (Tessy) Cerratto Pargman är född och uppvuxen i Buenos Aires, Argentina, och där hon fick sin grundutbildning i psykologi. Sedan blev det Frankrike på ettårsstipendium på masternivå följt av doktorandstudier inom kognitionspsykologi vid Paris VIII universitet. Kärleken förde henne till Sverige år 2000 – först på en tjänst som forskarassistent på KTH och sedan en lektorstjänst på DSV där hon nu är docent.
Skrivprocessen
Hennes avhandling “Collaborative networked activities: An instrumental approach to collaborative writing” bildar basen för en del av hennes forskning. Teresa intresserar sig för både det kognitiva, kulturella och sociala i skrivprocessen.
- Jag har doktorerat inom Kognitiv Psykologi och är intresserad av hur teknik medierar lärande och den skrivande processen. Jag har alltid intresserat mig för språk – jag talar faktiskt fyra (spanska, franska, engelska och svenska). Och jag tycker att själva skrivandeprocessen är komplex, fascinerande och så häftig, förklarar hon.
Det finns många möjliga aspekter att fokusera på när man intresserar sig av skrivandeprocessen, det finns den kognitiva, den sociala, den språkliga, den retoriska och den emotionella. Sedan finns också funktionella, strukturella, instrumentala, ”developmental” aspekter m fl. Man kan studera skrivandeprocessen på olika sätt till exempel med kognitiva metoder, etnografiska metoder, case-studies, socio-cognitive studies.
- Jag är intresserad av skrivandet som en ”socio-kognitiv” aktivitet och har studerat skrivandet från ett sociokulturellt perspektiv. Mest har jag fokuserat på rollen som tekniken spelar när man skriver argumenterade texter, hur en viss programvara förändrar hur vi skriver - alltså hur man planerar, producerar och reviderar en text samt hur vårt sätt att skriva – dvs våra strategier, rutiner, påverkar den programvara vi använder oss av, berättar Tessy.
I sin avhandling har Tessy studerat ”kollaborativt skrivande” – d v s där man skriver en gemensam text i ett grupparbete. Hon har analyserat hur kommunikationen mellan författare och den gemensamma texten organiserats och producerats när författare på distans skriver med ”a collaborative writing editor” som t.ex. google docs.
- Det finns olika varianter att organisera den kollaborativa skrivprocessen, berättar Teresa. Vi behöver en organisation för att interagera med varandra. Frågan är hur kollaborativt skrivande organiseras när man har program typ Google Docs. Det jag har konstaterat är att en sådan process - till skillnad från att skriva en text ansikte mot ansikte - kräver att man planerar noggrant hur gruppen ska skriva texten och inte bara vad gruppen ska skriva om.
Gruppen behöver tänka på hur man ska hantera både de sociala aspekterna och de konceptuella aspekterna av en gemensam text. Om gruppen lyckas komma överens om maktfördelningen, rollerna och uppgifter samt kan skapa fungerande regler som man respekterar, då har medierad kollaborativt skrivande bra förutsättningar för att fungera bra. Ett exempel av en väl fungerande kollaborativt skrivande är WIKIPEDIA. Wikipedia har både en flexibel teknisk plattform och väl etablerade rutiner för hur man ska skriva texter tillsammans. Wikipedia har mer än 3,8 millon artiklar på över 200 språk. Fler än 1000 nya artiklar läggs till varje dag. Wikipedia är ett exempel av hur sociotekniska system kan fungera; tekniken är viktig men planeringen av hur gruppen ska använda tekniken för att skriva gemensamma texter är essentiell.
Verktyg för lärande
En viktig del i forskningen är att utveckla verktyg som utmanar lärandet. Till exempel har Teresa varit med om att utveckla språkprogramvara för inlärandet av svenska som andra språk. Det viktigaste för forskarna var att utveckla en miljö med olika typer av verktyg som kan hjälpa användaren att språkgranska sina texter, men också att tänka, resonera kring språket man skriver genom att visualisera olika ordklasser, stavning, tempus, kongruens, ordföljd, prepositioner. Tanken är inte att fokusera på verktyg som rättar felen, utan att utveckla verktyg som utmanar användaren, den som lär sig, att funderar på språket och inte bara producera det.
- I ett lärandesammanhang ska tekniken hjälpa oss att tänka, att reflektera över hur ska man samarbeta, hur ska man skriva sina texter, understryker Tessy. Tekniken ska utmana den som lär sig; tekniken ska inte underlätta lärandet.
Just nu jobbar Tessy inom ett VR-projekt ”Places” som startade i januari 2013, som handlar om hur mobilteknologin integreras i grundskolan. Hon studerar hur det fungerar och inte fungerar, vad som krävs av lärarna och av skolan och vad det betyder för lärandet.
- Det finns så många myter kring teknik – väldigt ofta uppfattas det som något positivt och modernt, som nästa en lösning, ”a cure ” för all problem som vår utbildningssystem har, berättar Tessy. Men jag ser inte tekniken inom TEL*-området som en lösning till lärande utan som en spegel av våra praktiker kring undervisning och lärande. Tekniken fångar vår kunskap, savoir-faire och savoir-être på ett rationellt sätt, detta tycker jag är intressant att studera.
Det som intresserar Tessy är att beskriva hur våra väl etablerade lärare och praktiker förändrar sig och hur vi kommer att se på och definiera lärande i framtiden trots eller tack vare den teknik som vi utvecklar.
Mobilt lärande
Mobilteknologin gör det enkelt för eleverna att gå ut och samla in material, att dokumentera och att lära sig om ett fenomen på plats i direkt kontakt med det. Tre olika DSV-projekt, MULLE, mVisible 1 och mvisible 2 har närmare studerat hur man med hjälp av mobilteknologi kan knyta samman utomhus- och inomhusaktiviteter för lärande. Mulle handlade om matematik och ytbegreppet; mVisible 1 och 2 om naturvetenskap och olika trädarter och växter. Pedagogiken förändras, tekniken ger eleverna en mer aktiv roll under studiebesöket.
- Det kan handla om studenter som letar efter informationen, som förklarar vad de ser och förstår och vad de inte förstår, frågar, testar, berättar Tessy. Läraren är mindre aktiv utomhus under studiebesöket, men har en avgörande roll i planeringen av uppgifterna utomhus. Det blir en mer individuell inlärning. Det blir en sorts forskning – ”an inquiry based learning” .
På frågan om man lär sig mer med mobilteknologi är Tessy mycket bestämd – det är fel fråga. Man lär sig annorlunda och man lär sig andra saker. Framförallt är det mycket mer motiverande. Inom projektet PLACES (purposeful learning across collaborative educational spaces) studerar Tessy med kollegor från Linnaeus universitet och forskare från DSV- IDEAL skillnaderna i inlärning med innovativ mobil teknik och hur skolan, pedagogiken, syn på lärande och på tekniken förändras. En viktig del i projektet är också att studera de konkreta hinder, problem som skolan, lärare, studenter här när mobiltekniken kommer till klassrummet.
- Det är spännande tider när det gäller skolan. Det satsas på utbildning av lärare, men insatser i skolan är ganska lokala, tycker Tessy. Detta gör att vad vi vet om IT i skolan är väldigt heterogent, fragmenterat, det blir svårt att generalisera. Jag skulle vilja se en seriös debatt lärandet i skolan när man vet att eleverna ofta hittar sin information på Internet i en form av ostrukturerat lärande – utan direkt ämneskoppling.
Tessy jobbar direkt i skolan tillsammans med lärarna. Det gäller inte att komma med färdiga lösningar – utan designa utifrån lärarnas behov. När man jobbar med lärare så designer man inte bara hur en programvara ska se ut utan hur programvaran kommer att introduceras, att ta plats i skolan, i en befintlig undervisningspraktik.
Lärande inom högre utbildning
Den digitala teknologin ger helt nya möjligheter att bedriva undervisning också på högre nivå med nya sätt att undervisa och för nya grupper av studenter. Tessy är mycket intresserad i den utveckling som pågår när det gäller öppna utbildningar eller MOOCs (Massive Open Online Courses) som det kallas.
- Det är verkligen en utmaning – tänk att kunna lära 10.000 studenter på en gång, utbrister hon. Vi vet väldigt lite om det som några redan kallar den nästa revolution inom lärande.
Tessy tillsammans med Elli Eisanhauer, är ansvarig för seminarieserien Future of learning in higher education där man presenterar och diskuterar nya verktyg och nya lärandeplattformar.
- Det här handlar ju universitets roll i framtiden, om hur MOOC påverkar lärarnas uppgift och vad studenterna egentligen lär sig, betonar Tessy.
Det är väl ingen slump att Tessy blev forskare. Redan som liten vill hon utforska världen, var mycket nyfiken och ställde en massa frågor, så hon är mycket nöjd med sitt yrkesval
- Det här är det bästa jobb man kan ha - jag läser, skriver och reflekterar, säger Tessy. Och så gillar jag också studentkontakterna.
* TEL = Techonology Enhanced Learning , Teknikstött lärande
Intervju 2013
Fakta
Privat
Gift med Daniel Pargman, universitetslektor på KTH
Två barn, 10 och 6 år
Läser mycket – mycket biografier. J.M. Coetzee är en favorit bland de skönlitterära författarna.
Delägare i Ekoby Änggärdet – ett experiment med växtodling, biodling och fårskötsel.
Länkar
Forskarprofil
Tessys blog
Tessys CV
Projekt
The use of language tools for writers in the context of learning Swedish as a second language
Purposeful Learning Across Collaborative Educational Spaces - PLACES
Writing to learn In Digital Environments (WIDE)
WIDEs hemsida
Math edUcation and pLayful LEarning (Mulle)