Namn: Henrik 
Program på DSV: Data- och systemvetenskap, kandidatprogram
Utbytestermin: HT14
Universitet: Technische Universität München
Land: Tyskland

Varför valde du att studera utomlands?
Jag ville bort ett tag. Koppla bort mig från det livet jag har här hemma och spendera ett halvår med andra människor och andra bekymmer.

Jag kände också för att återigen beblanda mig med människor från andra länder och kulturer. Jag är uppvuxen i Italien, och flera år efter det att jag flyttade tillbaka till Sverige identifierade jag mig som både svensk och italienare. Jag kände länge att det definierade vem jag var, men i takt med att åren gick förlorade jag kontakt med den sidan av mig själv. På något sätt kände jag att jag ville påminna mig själv om att det finns fler kulturer än bara den svenska, och återfå kontakten med den sidan av mig själv som en gång tog det för självklart.

Vilka kurser läste du och vad tycker du om kvaliteten på undervisningen vid värduniversitetet?
Jag läste en kurs i Programming Design Patterns, en i Knowledge Management och en i Advanced Programming.

Jag läste också en del andra kurser som jag hoppade av för att fokusera på de ovannämnda tre, bland annat en i hur programmeringsspråk implementeras på låg nivå och en i avancerad datorarkitektur.

Jag upplevde att kvaliteten på de kurserna jag läste var bra. Kanske snäppet högre än här på DSV. 

Fick du tillräcklig information från värduniversitetet inför och vid terminsstart? (kurs- och välkomstinformation och speciella aktiviteter för utbytesstudenter)
Både ja och nej. Jag kände mig på inga sätt ignorerad av TUM, men man ska inte underskatta hur mycket information som man kan ha nytta av, och hur svårt det kan vara att förmedla den. Mycket handlar om studiekultur, implicita antaganden som är svåra för partneruniversitetet att identifiera och ännu svårare att kommunicera. Hur svåra är tentorna? Hur ingående förväntas man kunna det som gås igenom på lektionerna? Hur viktiga är föreläsningarna? Hur viktig är kurslitteraturen?

Mycket av den informationen upplevde jag saknades, men jag tror som sagt att den kan vara mycket svår att kommunicera.

Beträffande speciella aktiviteter för utbytesstudenter upplevde jag att jag blev väl informerad. Det fanns en hel del att gå på, och det var lätt att få tag på information om det.

Hur bodde du och hur fick du tag på bostaden?
Jag bodde i ett studentrum som hyrdes ut av en privatperson. Jag fick tag i det genom tips från universitet. Utbyteskoordinatorn skickade till och från ut mail med tips på lägenheter som studenter lämnade vid terminsstart. Jag försökte ta kontakt med så många av hyresvärdarna som möjligt och lyckades efter ett par försök få ett rum för 400 EUR i månaden.

Överlag är det skitsvårt att hitta bostad i München. Jag kom undan ganska billigt, nästan alla jag mötte var tvungna att betala minst 600 EUR i månaden. Bostadssituationen är överlag dålig, och Universitetet erbjuder inte studentrum till utbytesstudenter från Erasmusprogrammet. Universitetet är medvetna om situationen och hjälper som sagt till med sökandet, men det är en hel del jobb att lägga ner. Jag hörde det ryktas om att de har extra resurser som de kan sätta in om det blir så att man inte klarat av att skaffa lägenhet vid terminsstart, men det är bara sånt som jag har hör i andra hand.

Hade du tillgång till bibliotek, studiematerial och datorer? Fungerade det bra?
Ja, det tycker jag att jag hade. Även om jag personligen inte utnyttjade biblioteket speciellt mycket upplevde jag det som bra och välorganiserat. Det fanns tillgång till datorer, men precis som på DSV är det förmodligen smidigare att använda sin egen.

På vilket språk bedrevs undervisningen? Gick du någon förberedande språkkurs eller förberedde dig på något annat sätt? Hur skulle du värdera dina egna kunskaper i undervisningsspråket och hur tycker du att det gick att följa undervisningen?
Undervisningsspråket var lite av ett dilemma. Kandidatkurserna var alla på tyska, men det fanns masterskurser på engelska. Valet stod således mellan att läsa kurser närmare min nivå av förkunskaper på ett språk som jag hade dåliga kunskaper i, eller läsa kurser långt över min nivå på ett språk jag behärskade bra.

Jag valde att läsa kurser på engelska, men det gjorde att antalet kurser jag hade att välja emellan blev väldigt litet. Detta är delvis anledningen till att jag i praktiken inte läste mer än 15 poäng.

Det fanns förberedande språkkurser, men jag hade av diverse anledningar inte möjlighet att anmäla mig. Jag kände dessutom att det inte skulle bättra på mina tyskakunskaper så pass mycket att jag skulle känna mig bekväm med att ha tyska som undervisningsspråk.

Var det dyrt eller billigt att leva där? I vilken utsträckning täckte ditt eventuella stipendium dina kostnader?
Det var inte så farligt dyrt, snäppet billigare än hemma. Tyskland är dessutom lågprismatvarukedjornas förlovade land, så så länge man inte är kräsen kommer man undan ganska billigt. Det som kostar är som sagt hyran. Jag klarade mig utmärkt på CSN och Erasmusstipendiet.

På vilket sätt tycker du att du har utvecklats under utbytesstudierna? (akademiskt, språkligt, kulturellt, personligt, etc)
Det var en bra upplevelse att få beblanda sig med internationella studenter. Det sätter en hel del i perspektiv, vilka tankar man har om andra länder, vad man förväntar sig ha gemensamt med andra människor och hur man tror att deras kultur påverkar hur de tänker.

Man upptäcker hur förvånansvärt lika man är, och hur lite kulturskillnaderna egentligen spelar roll. Det är sådant som varje förståndig människa förmodligen kan resonera sig till, men det känns ändå som att man kommer till en ny insikt när man får uppleva det.

På ett personligt plan var det skönt att kunna ta ett steg som man trodde skulle bli svårt för att få uppleva någonting man ville. All research som behövde göras, alla papper som behövde skivas på, att hitta bostad, att bo någonstans där man inte känner någon, där alla talar ett annat språk. Att trotsa alla osäkerheter och upptäcka att det inte var så svårt som man trodde ger en onekligen självförtroende. Framför allt för mig som inte går utanför min comfort zone så ofta som jag önskar att jag gjorde.

Akademiskt är en svårare fråga. Jag läste som sagt 15 poäng, och klarade kurser för 10. Rent resultatmässigt kan jag knappast säga att jag är nöjd, i praktiken fick jag bara med mig en kvarts termins studier hem.

Helt bortslösad tid kan jag dock inte säga att det var. För mig som systemvetare var det bra att få ett bättre perspektiv på vad som skiljer min studielinje från civilingenjörerna. Trots min samhällsvetenskapliga bakgrund har jag också alltid haft en viss nyfikenhet för den mer tekniska sidan av datavetenskapen, och jag kände att jag trots allt fick ut något av att till viss del försöka sätta mig in i den världen, även om det var pinsamt uppenbart att jag inte hade förkunskaperna för att på allvar förstå det.

Sammanfattningsvis tror jag att jag kan ta med mig en inblick i ingenjörernas värld, och i studiemiljön på andra universitet. Jag har en bättre förståelse för hur stort gapet mellan mitt studieområde och de mer tekniska studieområdena är, och bättre perspektiv på kvaliteten av studierna på min egen institution.

Har du några tips och råd att ge andra studenter som funderar på att åka på utbyte till samma universitet?
Nu kommer det att bli en hel del ostrukturerade tankar, förmodligen en del upprepning av det jag redan skrivit också.

Man ska inte underskatta hur stor del av studierna som hänger på förståelse för studiekulturen. Här hemma vet jag mer eller mindre hur mycket jag förväntas kunna av det som presenteras under kursen, jag vet ungefär hur mycket jag måste plugga för att klara en tenta och jag vet vad jag förväntas kunna bidra med till ett grupparbete. Allt det gör det så mycket lättare att lägga upp sin tid och sina ansträngningar. Självsäkerheten i att den tid man lägger ner kommer att räcka till och självsäkerheten i att kursen man läser garanterat ligger innanför förmågan av vad man klarar av att lära sig, det ligger i viss mån till grund för hur bra studierna går.

När hela det ramverket försvinner blir det avsevärt mycket svårare att klara studierna. Vad värre är, man har väldigt lite tid, och ännu mindre möjlighet, att sätta sig in i studiekulturen på det nya universitetet. Kombinationen av att läsa i ett annat land, på en svårare utbildning, på ett högre ansett universitet gjorde mig nervös, en nervositet som jag tror i slutändan blev en självuppfyllande profetia. Vissa kurser verkade, av kursbeskrivningen att döma, vara långt över min förmåga, men jag fick reda på i efterhand av bekanta som hade läst dem att jag förmodligen hade klarat av dem. Andra kurser verkade som sådant jag förmodligen skulle klara av, men det visade sig så småningom att de var mycket svårare än jag hade räknat med.

Det hela försvårades av att alla kurserna gick parallellt, föreläsningarna krockade med varandra, och allt tentades av under samma månad. Ibland stod valet mellan två kurser som hade föreläsningar samtidigt. Om man inte klarade av att självstudera den ena eller gå på varannan föreläsning och klara kursen ändå det vill säga, men det är som sagt väldigt svårt att veta. Att många av kurserna saknade så kallade midterms (tentor halvvägs genom kursen) gjorde dessutom att man inte fick någon feedback på hur bra man hade fattat kursen innan slutbetyget gavs. För min del visade det sig att det behövdes mindre för att klara av tentan än vad jag hade räknat med, och jag ångrar bittert att jag hoppade av en av kurserna som jag förmodligen hade haft en chans att klara av.

Som sagt, det är en hel del ramblande här, men ska jag komma med konkreta tips så är det här det absolut viktigaste att tänka på. På TUM går alla kurser parallellt och sträcker sig över ett halvår, första månaden använda av alla för att ”känna på kurserna”, alla registrerar sig på långt fler kurser än vad de har för avsikt att gå, går på de första föreläsningarna för att se hur kurserna är, och hoppar så småningom av de kurser de bestämmer sig för att inte ta. Gör likadant. Kursbeskrivningarna är jättevaga, och speglar i många fall inte hur kursen faktiskt är upplagd, delvis på grund av att sättet folk faktiskt får reda på information om kursen är genom att gå på föreläsningarna under de första veckorna. Så oavsett vilka kurser som ingår i ditt learning agreement, registrera dig på all kurser som verkar kunna vara aktuella, gå på de första föreläsningarna, bestäm dig för vilka kurser du vill gå och ändra ditt learning agreement utefter det.