Det lilla företaget Clearview AI kan ha dragit gränsen till privatlivet till sin yttersta spets med sin ansiktsigenkänningsapp som används i USA för att utreda, beivra och lagföra brottslingar. Appen matchar foton av okända personer till information och bilder i stora tech-företagens databaser och sociala medier, trots företagens användarvillkor. Ansiktsigenkänning används även av svensk polis till brottsutredning.
Fredrik Blix, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap, berättar att i framtiden kan alla som har lite resurser bygga förmågan att identifiera okända personer på gatan genom ansiktsigenkänning. Det gör att du inte vet om någon okänd som passerar dig på stan kopplar dig till till information och sociala sammanhang.
- Ju mer vi använder augmented reality, förstärkt verklighet där vi ser information direkt i synfältet, så kommer det att bli mer intressant att få information om, till exempel vem du möter på gatan, säger Fredrik Blix.
Fredrik menar att samhällen kan ha ett legitimt skäl, som i brottsutredningar, att ibland övervaka sina medborgare. Men då gäller det att se till att tekniken inte används för andra ändamål. Man behöver fråga sig om rätten till en privat sfär är en mänsklig fri- och rättighet?
- Ska jag kunna gå runt och strosa och upptäcka en stad? Ska jag kunna umgås med människor och ha social samvaro utan att bli avlyssnad, övervakad och identifierad hela tiden för olika ändamål? Det är det som är frågan. Är svaret ”ja” för att det är en mänsklig fri- och rättighet så är jag oroad, avslutar Fredrik Blix.