Porträttfoto: Fredrik Blix, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.
Fredrik Blix, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Pressklipp: Fredrik Blix och NFC diskuterar ansiktsigennkänningsteknikens samhällsnytta och risker i "AI ska hjälpa polisen hitta misstänkta i övervakningsfilmer", Sveriges Radio P1 Vetenskapsradion, 2020-08-21.

Ansiktsigenkänningsteknik extraherar olika egenskaper i ansiktet och lär sig hur en person kan variera sitt utseende. Sökningar i filmer beslagtagna vid förundersökning filtrerar fram en kandidat som liknar egenskaperna. Veckor av manuellt analysarbete reduceras på så sätt ned till ett par dagar. Kvaliteten upplevs som bättre när datorn gör analysen, och det underlättar för handläggare och vittnen när rätt person ska pekas ut i utredning.

Fredrik Blix förklarar att de flesta tekniker för ansiktsigenkänning bygger på neurala nätverk. En AI-teknik han menar är enkel, ger omfattande effekter och väldigt stor utveckling på bred basis när det gäller tillämpning.

”Du kan använda de här neurala nätverken till att analysera och automatiskt kategorisera ansikten eller artefakter i din omvärld. Det finns färdiga molntjänster som gör att den som vill kan använda tekniken själv, exempelvis genom att ladda upp en bild på en person och tala om att man vill veta vilka vänner denna person har.”

I dag har Datainspektionen medgivit att ansiktsigenkänningsteknik används i beslagtaget material för förundersökning, inte film i realtid. Blix menar att när tillämpningsområdet förändras och breddas kommer man att vilja analysera i realtid, till exempel förbereds terrorbrott vill man kanske inte vänta till filmer finns i förundersökningsmaterialet. Datainspektionen behöver därför få hjälp av lagstiftaren – Riksdagen och partierna – att uppdatera regelverket så att användningen blir tydlig.

”Buset är digitaliserat och har tillgång till den här förmågan, då måste även rättsvårdande myndigheter ha det. Men det är ett problem ur integritetssynvinkel. Vi kan både identifiera och kategorisera människor, exempelvis kan man se om en person är sjuk eller frisk, kommer från visst land eller har viss religiös åskådning genom uttryck och symboler personen bär.”

”Samhället måste då ta ställning till hur tekniken ska användas och diskutera kring etik, tillämpningsområde och så vidare, så att vi får rättssäkra principer. Framförallt om man pratar om hur man ska använda AI för människans nytta. Frågan behöver dras upp en nivå, den gäller inte bara för Sverige utan för EU och FN”, avslutar Fredrik Blix.