Ordet algoritm beskriver hur något ska lösas steg för steg. Ett recept är till exempel en form av algoritm. Och så finns algoritmprogram som kan generera nya algoritmer, som när du utifrån tidigare bokköp på nätet får rekommendationer om andra böcker du kan vara intresserad av.
Klicka på länken och se en kort film där Henrik Boström vid Institutionen för data- och systemvetenskap förklarar vad en algoritm är.
Efter att Henrik Boström, professor i data- och systemvetenskap, på detta sätt förklarat de centrala begreppen började diskussionen vid Stockholms universitets seminarium under Almedalsveckan om algoritmen som landvinning eller hot.
Henrik Boström berättade om hur utvecklingen gått väldigt snabbt med algoritmer för maskininlärning och därmed för skapande av artificiell intelligens. Detta kan bland annat användas i organisationer och företag för att underlätta beslutsfattande.
- Men det finns samtidigt en övertro på vad som kan göras. Teknologin kan inte lösa alla problem och den fortsätter att överraska oss. Påstår ett företag till exempel att de har lösningar för att ersätta sin kundtjänst måste de ha goda grunder för detta.
I panelen fanns även Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén som berättade om hur de använder algoritmstöd på tidningen, som i arbetet med att värdera och placera nyheter på startsidan. Varje artikel får ett nyhetsvärde och så avgörs hur länge artikeln antas ”platsa” på startsidan.
Underskattning av humanistiska perspektiv
Per Grankvist, samtidsanalytiker och författare, varnade för att vi kan ha underskattat de humanistiska perspektiven när algoritmer används allt mer.
- Det som görs bygger på att allt är logiskt, men vi måste värdesätta även det vi inte kan räkna ut.
Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik med inriktning på rättsinformatik, betonade juridikens roll; rättssäkerheten måste vara i fokus och det ska finnas ett tydligt regelverk.
- Lagstiftaren måste göra sig fri från teknikneutraliteten på detta område och våga mera. Algoritmen i sig är inte ond eller god. Det är ett kraftfullt styrinstrument som berör alla.
Även Henrik Boström underströk att algoritmerna är blinda – de har ingen etisk grund att stå på. Därmed kan beslut komma att baseras på fördomar.
Vi måste ta ansvar för vårt eget flöde
Per Grankvist talade även om att mycket av vårt agerande på nätet styrs av fördomar.
- Vi litar för mycket på tekniken och måste ta ansvar för vårt eget flöde i sociala medier.
Vi ser inte att vi befinner oss i filterbubblan.
Charlotta Tjärdahl, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer, lyfte fram att det kommer motreaktioner mot faktaresistensen, till exempel genom kunskapspoddar och tidningar som satsar på kvalitetsjournalistik.
- Vi måste våga se på saker ur olika vinklar, och detta öppna synsätt är även akademins kärna. En viktig fråga är hur vi skapar miljöer där vi måste utmana vårt synsätt.
Klicka på länken för att se hela seminariet "Algoritmen landvinning eller hot mot demokratin"
#Faktatillit
Under hashtaggen #Faktatillit på Twitter kan du hitta inlägg från seminariet.
Filmen från seminariet läggs även i efterhand ut på denna sida.