Fredrik tror inte att höga böter och negativ publicitet utgör ett hot mot techbolagen på kort sikt. Men när erbjudanden och produkter för förstärkt verklighet rullas ut kan debatten om ansiktsigenkänning och integritetskränkning få fart, och orsaka ytterligare regulatoriska och etiska problem för bolagen.
- Ett scenario är då att alla kommer att gå runt med en riktad sensor som hela tiden drar slutsatser om verkligheten och som kan identifiera andra människor på gatan. Att det inte finns någon privat sfär längre. Jag tror inte att det är bra för samhället, säger Fredrik.
I EU regleras användning av tekniken av dataskyddsförordningen GDPR. Trots att Fredrik uppfattar den regleringen som stenhård – grundförutsättningarna är att det är förbjudet att behandla biometriska uppgifter - efterfrågar han ett tydligt program i Sverige för hur personlig integritet kopplad till tekniken ska hanteras.