Tessy Cerratto Pargman, Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
Tessy Cerratto-Pargman, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Kritiken handlar om moraliska frågor

Kritiker till skolors användning av digital teknik menar bland annat att digitala verktyg stör koncentrationsförmågan eller att det finns risk att lärare överlåter undervisningen till appar. Teresa anser att det är lätt att kritiken handlar om moraliska frågor och ser istället en risk i att pekplattor blir leksaker – då måste lärarna förhandla så att plattorna blir ett verktyg för skolan.

- Sedan tycker jag att skolan måste behandla etiska frågor: Varför ska jag inte titta på den här filmen? Varför ska jag inte dela det här inlägget? Vilka bilder kan jag använda? Hur fungerar Google – varför hamnar vissa länkar överst i söklistan? Hur fungerar algoritmer i sociala medier? Det finns mycket att göra där, säger Teresa.

”Om eleverna lär sig mer eller mindre är omöjligt att säga – tekniken är inte så svartvit”

Teresa menar att frågan om digitaliseringen gör att eleverna lär sig mer är förenklad – tekniken är inte så svartvit.

- Vad jag kan säga är att de lär sig andra saker, utvecklar andra kompetenser som har mer att göra med deltagande och skapande och med att vilja påverka, att vara någon i den digitala världen, säger Teresa.

Forskning som undersöker vad som faktiskt händer med surfplattorna i skolan

I ett projekt där Teresa och hennes kollegor studerade vad som händer när surfplattor integreras i undervisningen skaffade de sig en bild av plattornas roll i undervisningen.

- Vi ville se hur det faktiskt är i skolan, vad som händer med pekplattorna där. Och det vi såg var en otrolig vilja hos lärarna att få plattan att fungera. De organiserade sig i grupper som arbetade hårt för att integrera den i klassrummet – tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt. Skolledningarna var också väldigt drivande. Men tekniken kräver tid som lärarna inte fick, berättar Teresa.

Apparna gynnar lärande som bygger på repetition

Forskningen gjordes genom lärarintervjuer och klassrumsobservationer hos bland annat skolor i Husby och Kista, där lärare och elever har en väldigt tydlig utmaning – och det är språk.

- Plötsligt, mitt i en termin, kan det komma nya elever till klassrummet som inte kan svenska. Det avgörande då är att skolan och lärarna har erfarenhet och en plan för hur nyanlända ska introduceras. Men sedan finns det också olika appar som kan vara användbara för att träna uttal, ordförråd och stavning, säger Teresa.

Teresa berättar vidare att apparna gynnar lärande som bygger på att träna, repetera, att svara rätt eller fel och tycker att det är bra – för lärande innebär också att man repeterar för att för att bygga färdigheter, till exempel i språk. Att lyssna på bra uttal i en app är bra träning. Men det finns även många verktyg för att skapa multimodalt innehåll.

- Sedan måste vi forskare också se att det finns en hel värld som bygger på praktiker som är analoga. Vi måste fråga i klassrummet: Okej, nu gör vi det här med teknik, hur skulle det kunna se ut på ett annat sätt? Hur skulle det kunna hända utan teknik?, poängterar Teresa.

Klicka på länken för att läsa hela artikeln i Lära Stockholm, 2, 2017