Porträttfoto: Docent Chiara Rossitto, Institutionen för data- och systemvetenskap, SU
Omsorg är ett nyckelord i Chiara Rossittos forskning. Hon är DSVs nyaste docent. Foto: Åse Karlén


– Jag undersöker hur människor använder teknik i sin vardag. De senaste åren har jag riktat in mig mer och mer på frågor som rör gräsrotsinitiativ och hållbart liv – och tekniken som stöttar initiativen, säger Chiara Rossitto.

I september 2021 utnämndes hon till docent i människa-datorinteraktion på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Omsorg är ett nyckelord i Rossittos forskning: Omsorg om oss själva, våra medmänniskor och planeten vi bor på. Handlingar som kan höja vår livskvalitet och leda till ökad hållbarhet.

– Just nu jobbar jag med ett projekt kring delade hemmakontor, och ett projekt som rör sophantering i flerfamiljshus, berättar Chiara Rossitto.

Hoffice kan höja livskvaliteten

Den relativt nya företeelsen hoffice, en sammanslagning av ”home” och ”office”, är ett exempel på hur människor självorganiserar sig. Initiativet togs av konsulter, frilansar och andra egenföretagare som var trötta på att sitta hemma och jobba var och en för sig. För att få en känsla av en arbetsplats med kollegor och rutiner började de samlas hemma hos varandra för att både jobba och tillgodose sina sociala behov.

– Till en början användes Facebook för att organisera mötena, eftersom det är en plattform som många har tillgång till. Men när hoffice-grupperna blev för stora gick något förlorat.

Tanken var att evenemangen skulle vara öppna för alla, och tekniken möjliggjorde att nå ut brett. Men det blev svårt för värdarna att hantera att främlingar dök upp i deras hem för att jobba.

– Den här typen av initiativ fungerar bäst i ett lokalt community, där medlemmarna är överens om vilka sociala normer som gäller. Då kan man hjälpa varandra och skapa ett mer hållbart arbetsliv tillsammans, säger Rossitto.

Lokala initiativ skapar förändring

Via sin doktorand Katie Berns får Chiara Rossitto inblick i initiativ som tas för att minska matsvinnet. Gräsrotsgrupper går samman för att ta hand om livsmedel som matbutikerna har tänkt slänga. Sedan annonserar de en tid och plats då människor som vill ta vara på maten kan komma och hämta den. Tekniken möjliggör – men precis som i exemplet med hoffice kan öppenheten leda till problem.

– Volontärerna vill öka medvetenheten om matsvinn och göra skillnad för världen. För att göra det behöver tekniken stötta en effektiv distribution av maten som räddas. Men det finns alltid användare som inte förstår vad grundtanken är. De tror att öppettiderna och servicenivån ska vara som i en vanlig mataffär, och volontärerna behöver lägga tid på att hantera dem.

– Framgång kopplas ofta till storlek och skalbarhet. Jag tycker att det är mer intressant att titta på hur ett initiativ påverkar det lokala samhället, säger Chiara Rossitto.

När mänsklig interaktion ersätts med datorer tappar vi alltid sociala värden, menar hon. Och om vi stirrar oss blinda på framgångsrika affärsmodeller riskerar vi att missa andra viktiga lärdomar. Människor som organiserar sig och börjar agera mot ett uppsatt mål, använder sig av sina olika erfarenheter. I processen sker en massa lärande som bör fångas in.

Sophantering med sensorer

Nu under hösten kommer Chiara Rossitto och hennes forskarkollegor att lära sig mer om sophantering. I en serie workshops ska de involvera styrelsen i en bostadsrättsförening, lägenhetsinnehavare och representanter för företaget som sköter sophanteringen.

– I sopfrågan hamnar bostadsrättsföreningar mittemellan de boende och sophanteringsföretagen. Det skapas spänningar i relationerna, bland annat för att ansvarsfördelningen är oklar.

Rossitto exemplifierar med en situation som är lätt att känna igen, nämligen att man kommer till soprummet för att källsortera kartong, plast och metall – och finner en stor otymplig soffa som har dumpats mitt i rummet.

– Har soffan ställts där för att ägaren inte bryr sig om att det är fel, eller för att hen inte vet bättre? Saknar ägaren möjlighet att transportera bort soffan, eller tror hen att det är föreningens ansvar? Är det en slags protestaktion från soffägarens sida? Den typen av frågor är vi nyfikna på.

Under tre workshoptillfällen kommer forskargruppen att sätta sig in i intressenternas olika utgångspunkter. De kommer att analysera tillgängliga resurser, hur motivationen ser ut, och vilket handlingsutrymme som finns. Först därefter är det dags att se om ny teknik kan stötta aktörerna i arbetet mot ett gemensamt, hållbart mål.

– Man kan till exempel sätta sensorer i soprum. Då vet man när kärlen blir fulla, eller om sopor ofta sorteras fel. Datainsamlingen kan ge nya insikter, berättar Chiara Rossitto.

Återigen handlar det om omsorg om människor och miljö. Rossitto nämner också användarvänlighet och inkludering.

– Det är intressant att få uppleva det som händer nu. Vi använder inte bara tekniken – den är verkligen en del av våra liv, säger hon.

Kontakta chiara@dsv.su.se

 


Mer om Chiaras forskning

Chiara Rossitto är huvudförfattare till artikeln ”Efficiency and Care in Community-led Initiatives”. Den fick ett så kallat ”honorable mention” och presenterades på konferensen CSCW som hölls online 23–27 oktober 2021. Medförfattare är DSV-kollegan Airi Lampinen samt Henrik Korsgaard och Susanne Bødker, verksamma vid Aarhus University. Ta del av artikeln

Chiara Rossitto är en av fyra forskare i projektet ”Digital Stewardship: Infrastructuring Waste Management Through Digital Platforms” som finansieras med 6 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse 2020–2023. Läs om projektet

När Chiara Rossitto började som doktorand undersökte hon mobilitet i arbetslivet. Ur avhandlingen växte intresset för socio-kulturella aspekter av mobil teknikanvändning, och platsens betydelse kopplat till detta. Hon disputerade på KTH 2009 och började på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet 2010.

Hennes doktorsavhandling har titeln ”Managing Work at Several Places: Understanding Nomadic Practices in Student Groups”. Ladda ner avhandlingen som PDF