Genrebild: tomma stolar i en föreläsningssal. Illustration till intervju med Elisabeth Rolf.
Foto: Nathan Dumlao/Unsplash.


Elisabeth Rolf är gymnasielärare i botten, och har arbetat som rektor och biträdande rektor på olika skolor. Som doktorand på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet har hon haft nytta av sin breda erfarenhet inom skolvärlden.
 

Porträttbild på Elisabeth Rolf, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), SU. Foto: Privat.
Elisabeth Rolf. Foto: Ingrid Essegård.

– Kreativa förmågor är centrala för lärare i deras yrkesroll. Jag vill med min forskning stötta gymnasielärare i att använda digital teknik i undervisningen, säger Elisabeth Rolf.

Hon har arbetat tvärvetenskapligt, med teoribildning kring undervisning och design som de bärande pelarna. I sin avhandling undersöker hon hur lärare i den svenska gymnasieskolan arbetar med digital teknik, och vilka lärdomar man kan dra av hur de hanterar problem.

– När man jobbar utifrån ett designperspektiv försöker man definiera problem och föreslå olika lösningar. Inom mjukvaruutveckling arbetar man med så kallade designmönster, för att dela med sig av goda idéer. Jag använder det sättet att tänka när jag analyserar lärares pedagogiska mönster, förklarar Elisabeth Rolf.

Samma problem oavsett ämne

Vid en rad workshoptillfällen har hon engagerat gymnasielärare i sin forskning. I en första omgång bjöd hon in 14 lärare med lång erfarenhet av teknikstött lärande. De fick diskutera och bryta ner lektioner i ett antal återkommande problem. Många av problemen är ämnesövergripande. Det kan handla om att elever inte samarbetar, eller att de inte vill prata inför klassen.

Den typen av problem kan lösas på olika sätt, till exempel genom att använda digitala plattformar där elever kan visa sina kunskaper. Lärarna fick själva formulera och skriva om situationerna enligt mallen för pedagogiska mönster.

– I tidigare forskning har det varit universitetslärare som skrivit den här typen av mönster. De är ofta mycket omfattande, ett problem kan beskrivas i fem sidor text. De mönster som gymnasielärarna skrev är kortfattade och effektiva, men innehåller centrala aspekter kring pedagogik och elevernas digitala kompetens.

Inspiration och språngbrädor

I nästa workshopomgång fick andra gymnasielärare, som inte hade samma långa erfarenhet av att använda digital teknik i undervisningen, ta del av de definierade problemen och föreslagna lösningarna. De fick i uppgift att planera lektioner och ta det presenterade materialet i beaktande. Elisabeth Rolf var nyfiken på att se om de teknikerfarna lärarnas lösningar skulle vara användbara även för mindre erfarna lärare.

Experimentet visade att de skrivna mönstren var användbara för fyra av fem lärargrupper. De köpte inte alltid lösningarna rakt av, utan använde mönstren som inspiration att bygga vidare på – eller som språngbrädor till nya lösningar.

– För mig är det tydligt att lärare arbetar som designer. De hanterar dynamiska och oförutsägbara processer där teman kan växla under arbetets gång. Kontexten är avgörande. Samtidigt finns en systematik, lärarna är angelägna om att åstadkomma en lektionsplanering.

Elisabeth Rolf berättar att en del lärare är tveksamma. De känner inte alltid igen sig i designerrollen.

– Men jag tror att det här synsättet kan gynna lärare på sikt, och öka deras professionalitet. Kreativitet är helt centralt för yrkesutövningen. Att vara lärare är att vara designer av undervisningen, säger hon.

Användbar metod på lärarutbildning

Kollegialt lärande, att bjuda in kollegor till sitt klassrum och få feedback, kan vara känsligt. I undervisningssituationen riskerar man att tappa humöret – eller avslöja sina tillkortakommanden. Att analysera designprocesser och skriva pedagogiska mönster kan vara ett alternativt sätt att förbättra undervisningen, tror Elisabeth Rolf.

– Metoden skulle kunna vara oerhört användbar på lärarutbildningarna. Man konkretiserar verkligen utbildningens kärna: lärarens planering och förarbete, vilken pedagogik man går in med och vilka kompetenser eleverna kan utveckla.

Pedagogiska mönster kan utveckla även erfarna lärares kompetens, menar hon. Många får aha-upplevelser av att läsa hur kollegor beskriver problem och lösningar.

– Som tidigare skolledare är jag övertygad om att undervisningen kan stärkas av att lärares designkompetens utvecklas, säger Elisabeth Rolf.

Kontakta elisabeth@dsv.su.se

 

Mer om avhandlingen

Elisabeth Rolf försvarar sin doktorsavhandling 1 december 2021 klockan 13.00. Disputationen sker i DSVs lokaler på Borgarfjordsgatan 12 i Kista. Läs mer här

Avhandlingen har titeln ”Teachers as designers: Analyses of pedagogical patterns and their use” och är en sammanläggning av fyra artiklar. Ladda ner den som PDF

Huvudhandledare är docent Ola Knutsson, DSV, handledare är professor Robert Ramberg, DSV, och opponent är professor Stefan Hrastinski, KTH.