Idag produceras stora mängder digitala patientjournaler inom hälsovården. Dessa återanvänds sällan på grund av okunskap och brist på lämpliga verktyg att bearbeta dem.
I tidigare forskning har delar av denna mängd digitala patientjournaler använts. Bland annat har över 2 miljoner svenska journaler skapade vid Karolinska universitetssjukhuset under åren 2007-2014 använts för att automatiskt detektera och förutsäga vårdrelaterade infektioner och hitta potentiella läkemedelsbiverkningar. Forskningen utfördes genom att läkare manuellt uppmarkerade texter i patientjournaler, därefter tränades olika maskininlärningsverktyg på texterna för att efterlikna läkares intelligens.
Forskningen visade att cirka 10 procent av alla de patienter som vårdas på sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och att cirka 5 procent av patienterna lider av läkemedelsbiverkningar. Om dessa infektioner och biverkningar detekteras tidigt och förebyggs kan både onödigt lidande hos patienter förhindras och samhällets kostnader minskas.
Forskningsfrågan "Artificiell intelligens analyserar patientjournaler. Är detta möjligt och kan detta förbättra hälsovården?” kommer att besvaras genom att syntetisera tidigare forskning i en bok. Boken kommer att beskriva hur man går tillväga för att få tillgång till patienters journaler, etiska dilemman kring att ha tillgång till patientjournaler och hur journaler kan avidentifieras automatiskt innan de används. Slutligen kommer boken att beskriva metoder för att bygga de verktyg som ska förbättra hälsovården. En del av editionsprojektet kommer att förläggas som sabbatical hos CSIRO/Macquarie University i Sydney, Australien.
Mer information om RJ Sabbatical
Den treåriga satsningen Riksbankens Jubileumsfond Sabbatical startade 2014 för att fler forskare ska få tid att färdigställa sin forskning, att slutföra arbeten och att skriva större verk och synteser. Anslaget ges för upp till ett års forskningstid.
Klicka på länken för att läsa mer om anslaget på Riksbankens Jubileumsfonds webbplats