Projektet ”COMPLEX” har av EU fått 5,4 miljoner Euro under fyra år för forskning, som ska bidra till att EUs klimatmål 2050 kan genomföras, dvs vid den tid då utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med ca 90 %. Stockholms universitet (genom DSV och Stockholm Resilience Center) deltar som partner detta projekt. Målet är att ta fram underlag, processer och modellstöd till olika typer av beslutsfattare som stöd för deras avvägningar inför vägvalen.
COMPLEX (Knowledge Based Systems For Transition to a Low Carbon Economy ) samlar 17 partners i 11 europeiska länder för att utforska exempelvis ny energiteknik, nya sätt att använda mark och nya politiska instrument för att stödja övergången till ett utsläppssnålt samhälle 2050. Projektet omfattar teknik, naturvetenskap och samhällsvetenskap, inklusive frågor som rör värderingar, livsstilar och konsumtionsmönster och beslutsprocesser på olika nivåer i samhället.
Modeller för beslutsprocesser
Professor (em.) Uno Svedin deltar i den svenska delen av projektet – arbetsgruppen WP4 som sysslar med ”Socio-Economic and Land Use Dynamics in the Stockholm-Mälar Region”. Det handlar bl.a. om hur insatser i denna svenska region fram till 2050 kan påverka klimateffekterna genom olika typer av medvetna aktiva förändringar - inte minst ändringar i infrastruktur och i markanvändning, men kanske också förändringar i konsumtionsvalen. Hela tiden görs dessa analyser med fokus på Stockholm-Mälarregionen som därigenom kan ge ett exempel på en mer allmän problematik i Europa. I detta arbete ingår att granska och ta fram relevanta beslutsprocesser i samhället och att ta fram modeller som stödjer analysen av de nödvändiga förändringar som behövs för att nå de uppsatta EU (och svenska) målen.
- Vi måste nå klimatmålet för 2050 eftersom detta är av avgörande betydelse för världens och våra egen framtid. Det är det viktigaste skälet för mitt engagemang i det här projektet. Jag har jobbat med hållbar utveckling sedan många år, och det känns viktigt att bidra med något som har en betydelse för vårt eget samhälle - inte minst för våra barn och barnbarn. Jag får därmed också tillfälle att fortsätta att jobba efter min formella pensionering inte minst med kollegor som jag samarbetat med tidigare, både i Sverige och internationellt – men även med unga och nya forskarkontakter - förklarar Uno.
I det svenska delprojektet ska man analysera strategiska samhällsval och vilka konsekvenser dessa kan ge. Man ska också som hjälp i det arbetet ta fram en ”verktygslåda” för analys av exv. markanvändningsmönster, effekter av ekonomiska styrmedel, och beslutstöd för analys av både kortsiktiga och långsiktiga effekter.
- Vi tycker att vi har varit lite ”fiffiga” i det här delprojektet. Vi jobbar ju med en region som vi väl känner till och har goda och nära förbindelser med. Det gör det enklare att förstå systemen och processerna, och dessutom att skapa modeller som stöd för att genomföra sådana förändringar i samhället, som också vi i Sverige behöver göra för att klara klimatomställningen, betonar Uno Svedin.
De modeller man kommer fram till kan rimligtvis inte bara bli tillämpliga för Mälardalsregionen när allt är klart. Beslutsstöden ska också kunna tillämpas på olika nivåer: individuellt, lokalt, regionalt (dvs. inom ett land som Sverige) och nationellt. Modellarbetet skall hjälpa till med skapandet av olika scenarier av tidsförloppen fram till 2050 och på så sätt ge olika alternativa förutsättningar för de insatser som blir nödvändiga exv. i form av val av infrastrukturella satsningar, val i vad gäller markanvändning eller påverkan på konsumtionsmönstren.
- Vi måste helt enkelt se till att våra Europeiska samhällen ställs om för att klara klimatmålen, och då kan vårt arbete – inte minst i Sverige i detta projekt - med beslutsprocesser och stödmodeller ge politiker och andra instrument för att fatta de viktiga beslut som kraftfullt knackar på dörren redan nu, understryker Uno Svedin.
Fakta