Porträttbild på Gunnar Wettergren, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), Stockholms uni
Gunnar Wettergren ser fram emot att diskutera digitalisering och samhällsnytta tillsammans med energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman på eFörvaltningsdagarna 2021. Foto: Åse Karlén.


Å ena sidan är vi i Sverige världsledande på öppenhet. Offentlighetsprincipen lägger grunden för statens och kommunernas transparens gentemot medborgarna. Men å andra sidan är svenska myndigheter överlag dåliga på öppna data. Det menar Gunnar Wettergren, forskare och IT-pedagog på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet.

– När OECD rankar tillgången till öppna, offentliga data hamnar Sverige långt ner på listan, på plats 32. Vi är vana vid öppenhet; att kunna ringa upp vilken myndighet som helst och begära ut handlingar. Men de data vi får ut kan skickas som en PDF – eller till och med på papper. Många andra länder har kommit längre i att tillhandahålla öppna data som faktiskt går att använda, säger han.

Gunnar Wettergren är en av talarna på konferensen eFörvaltningsdagarna som genomförs 27–28 oktober 2021. Han ska delta i en paneldebatt tillsammans med bland annat energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman. Temat är hur resurser för digitalisering ska fördelas om målet är att maximera samhällsnyttan.

– Den första frågan man måste ställa sig är förstås: För vem ska nyttan maximeras? Det är en enkel fråga som tyvärr är svår att svara på. Vill vi maximera nyttan för de svagaste i samhället – eller för den stora massan? Handlar det om samhällsnytta för landsbygden eller för urbana miljöer? Ska vi effektivisera statsapparaten, eller se till att de som lever i Sverige blir lyckligare?

– Jag tycker att medborgarperspektivet ska vara vägledande. Och jag önskar att politiker kunde sätta sin ideologiska övertygelse åt sidan när de diskuterar frågan, säger Wettergren.

Skatteverkets digitalisering är uppskattad

När Sveriges mest populära myndigheter listas brukar Skatteverket hamna högt. Det hänger förmodligen ihop med att myndigheten har lyckats digitalisera och förenkla deklarationsprocessen – till nytta för majoriteten av medborgarna, varje år.

Bland myndigheter som jobbar med att tillhandahålla öppna data nämner Gunnar Wettergren Lantmäteriet och Trafikverket. De har gett upphov till karttjänster respektive appar där trafikstörningar rapporteras. Sådana applikationer kan ha stor samhällsnytta, och Wettergren vill gärna se fler initiativ i den riktningen.

– Öppna data handlar om både demokratisering och kommersialisering, säger han.

Men, betonar Wettergren, det räcker inte med att bara göra data offentliga. Staten måste garantera att uppgifterna är korrekta och uppdaterade – och datamaterialet ska kunna integreras i andra IT-system.

– En del tror att ju fler dataset man slänger upp på nätet, desto öppnare är man som myndighet. Det stämmer inte riktigt, datamaterialet måste ju kunna användas också. Det vore bättre om företag kunde höra av sig för att få ut data i de format som de har behov av.

Öppna data kostar pengar

Storbritannien har kommit längre än Sverige i det avseendet, berättar han. Där finns strukturer och processer på plats för att arbeta med öppna dataset tillsammans med privata organisationer.

– Myndigheterna förstår att de måste tillhandahålla schyssta data. Det finns också en medvetenhet om att öppna data kostar pengar, säger Gunnar Wettergren.

Han ser en potential för innovation och entreprenörskap kopplat till svenska, öppna data. Men för att realisera potentialen behöver privata och offentliga aktörer samarbeta.

– Staten har inget bra track record när det gäller att bygga tjänster, det ska företag göra. Men det är få entreprenörer som är villiga att bära hela risken själva. Innovationsupphandling är möjligen en väg, även om det kan vara svårt för företaget att kapitalisera på innovationen.

I vissa fall har pigga entreprenörer klivit in i processen efter att de inledande försöken har misslyckats. Ett exempel är den digitala Skolplattformen i Stockholm, en jätteupphandling som bara blev dyrare och dyrare utan att de beställda funktionerna blev klara. Till slut tog några programmeringskunniga föräldrar saken i egna händer. De utvecklade en alternativ skolplattform som bygger på öppna data.

Dyr prislapp på enkla appar

Ett annat exempel är kommunala appar för felanmälan, där medborgare kan anmäla att snöröjningen brister eller papperskorgen är full.

– Det är inget fel på idén i sig, den är jättebra. Problemet är bara att kostnaderna skenade när alla kommuner utvecklade varsin egen app som relativt få laddade ner. Sedan kom ett företag som använde geotaggning, de tog fram en app som funkade i alla kommuner, berättar Wettergren.

Ett mer lyckosamt exempel rör migration. En privat mjukvaruutvecklare tog fram tjänster för nyanlända så att de kunde få adekvat information om hur saker fungerar i Sverige, till exempel vart man vänder sig för att skaffa ett pass. Att ha tillgång till sådan information, direkt i mobiltelefonen och på sitt eget språk, är till stor nytta för målgruppen. Initiativet har anammats av flera kommuner.

– Det finns ett otroligt stort samhällsvärde i en app som hjälper människor till rätta i Sverige och får dem att känna sig mer välkomna. Men det är förstås svårt att sätta ett monetärt värde på en sådan tjänst.

Medborgarperspektivet blir ministerns medskick

Gunnar Wettergren ser fram emot att medverka i eFörvaltningsdagarna och ta del av diskussionerna där. Hans viktigaste medskick till ministern blir att utgå från medborgarperspektivet: Hur gör vi det enklare att vara medborgare i Sverige?

Dessutom bör staten uppmuntra till innovativa initiativ, anser Wettergren.

– Då får vi verklig samhällsnytta, inte bara fejksamhällsnytta. Tjänster ska bygga på verkliga behov som folk upplever. IT är inte lösningen på alla problem i världen, men jag tror att det finns stora digitaliseringsvinster att göra inom det offentliga.

Han nämner miljö, skola och sjukvård som områden där digitalisering kan frigöra resurser och skapa positiv förändring.

– Även om en del steg har tagits för att underlätta för migranter, finns det en massa kvar att göra. I ett forskningsprojekt modellerades resan för en nyanländ, det visade sig att personen var i kontakt med 34 olika myndigheter. Och det tog omkring sju år att få ett jobb inom personens egen bransch. Det är människoförstöring att behandla folk så, säger Gunnar Wettergren.

Kontakta gunnarw@dsv.su.se

 

Mer läsning/lyssning

Läs mer om eFörvaltningsdagarna

Ta del av OECDs lista över olika länders öppna, offentliga data

Lyssna på Gunnar Wettergrens podd