Artikeln beskriver Sverige som sämst av OECD-länderna på att kommunicera med patienter och refererar till en undersökning som den amerikanska stiftelsen Commonwealth Fund gör varje år. Det är färre än 60 procent av de svenska patienterna som upplever att vårdpersonalen känner till viktig information om deras medicinska historia. I de andra länderna ligger siffran på 80 procent.
Svenska patienter tycker också det är svårt att komma fram till sitt sjukhus. "Undersökningen visar bland annat att patienter i Sverige upplever en sämre tillgänglighet jämfört med andra länder. Av de svarande i Sverige anger 70 procent att de fick tid hos läkare eller sjuksköterska inom sju dagar, jämfört med 80 procent eller mer i de flesta andra länder", skriver Myndigheten för vårdanalys i en sammanfattning av studien "Vården ur befolkningens perspektiv 2016".
Monica Winge är sjuksköterska och doktor i Data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
– Ta till exempel när man skriver in en patient. Läkaren ställer frågor och skriver in. Sedan kan en sjuksköterska fråga ungefär samma saker, men det läggs in i olika delar av journalsystemet, säger Monica.
Varför blir det så?
– Det är koordinationen som brister. Vårdcentral, sjukhus och hemtjänst utför olika vårdåtgärder. Resultat från en undersökning finns inte tillgängligt, trots att man som vårdpersonal borde känna till det. Det är ofta patienten själv som får informera: "Jag var där och tog prover, kan du kontrollera dem?", säger hon.
Jag fick vänta väldigt länge på provsvar. För mig hade det varit okej om vården skickat ett sms – hellre än att gå och vänta. Skulle det gå?
– Det tror jag inte att Datainspektionen skulle gå med på. Man måste ha kontroll över vem som får informationen. Samma gäller för e-post. Boka tid via sms går, men vårddokumentation om en enskild patient kräver ordning och reda, säger Monica.
Sverige var tidiga med it i vården vilket paradoxalt nog betyder att vi nu ligger efter.
– Vi sitter fast i för många och för gamla it-system. Samtidigt ser man hur länder i Afrika utvecklar molntjänster på en gång och verkligen tittar över processerna: Hur kan vi jobba bättre?
Idealet är, menar Monica Winge, en patientcentrerad och koordinerad information inom vård och omsorg.
– Det har lyfts och diskuterats i minst 20 år. Det är först nu det börjar hända något, men det handlar nog tyvärr om minst tio år innan det blir verklighet, säger Monica.