Johanna Liz Gustavsson
Johanna Liz Gustavsson, MSc in Computer and Systems Sciences Foto: Ola Gustafsson

Vi passade på att prata med Johanna.

Vad behandlar din forskningsartikel?
- Det har visat sig att mjukvaruutvecklingsprojekt har en konstant hög misslyckandegrad, runt 20 procent över en tidsperiod på tretton år, och framgångsgraden har under samma period gått ner från 40 till 30 procent (enligt CHAOS report). Det har också visat sig att de vanligaste skälen till att projekten misslyckas, eller stöter på utmaningar, beror på sociala faktorer, som exempelvis beteenden, attityder och föreställningar. Enligt referenslitteraturen tenderar professionen inom data- och systemvetenskapen att ignorera dessa sociala faktorer av olika anledningar. 

- Artikeln tar sin utgångspunkt i forskningsfältet Sustainable Computing som uppmärksammar oss på det bredare avtryck som mjukvarusystem har både inom och bortom den data- och systemvetenskapliga disciplinen. Ämnet för artikeln är hur forskningslitteratur med fokus på mjukvaruutvecklingsprocessen förhåller sig till den sociala dimensionen av hållbarhetskonceptet, så som det är definierat i Brundtlandrapporten 1987. Alltså, i relation till den ekologiska och ekonomiska dimensionen.

”De vanligaste skälen till att mjukvaruutvecklingsprojekt misslyckas beror på sociala faktorer”

 
Hur kom det sig att du blev intresserad av de här frågorna?

- Jag har länge haft ett intresse för hur system, processer och individer påverkar varandra. I en litteraturstudie som jag genomförde inom ramen för the Framework for Strategic Sustainable development (Blekinge tekniska högskola) tittade jag på möjliga frågeställningar och processverktyg för att komma åt de sociala aspekterna av ett holistiskt hållbarhetstänk i en organisatorisk kontext.

- På masterprogrammet i beslut-, risk- och policyanalys har tyngdpunkten legat på beteenden och attityder som påverkar beslutsprocesser och hur de kan stödjas med hjälp av systematik och olika mjukvaruprogram, framför allt i komplexa beslutssituationer. Att titta på mjukvaruutvecklingsprocessen som ett komplext organisatoriskt fenomen blev därför intressant för mig. Med utgångspunkt från slutsatserna i den tidigare litteraturstudien började jag titta på hur data- och systemvetenskapen förhåller sig till hållbarhetsbegreppet och kom i kontakt med det framväxande forskningsfältet Sustainable Computing. Det blev tydligt att det fanns likheter mellan de slutsatser som jag dragit i den tidigare litteraturstudien och de utmaningar som lyftes inom sustainble computing. 

”Jag har länge haft ett intresse för hur system, processer och individer ömsesidigt påverkar varandra.”

 
Vad drar du för slutsatser av arbetet?

- Det saknas ett holistiskt förhållningssätt till komplexitet inom mjukvaruutvecklingslitteraturen. Den sociala dimensionen är inte inkluderad. Sociala aspekter betraktas inte heller som väsentliga komponenter i ett hållbart system. Merparten av artiklarna använder begreppen ’hållbar’ och ’holistisk’ utan arbetsdefinitioner och/eller konceptuella diskussioner. Ingen artikel diskuterar etik eller ansvarsfrågor utifrån ett bredare samhällsperspektiv.

- Det som stack ut och samtidigt gjorde mig bekymrad var att sociala faktorer tenderar att antingen hanteras som enskilda fenomen eller så ignoreras de fullständigt, trots att man har kunskap om den sociala dimensionens inverkan på framgångsgraden i projekten. En annan intressant observation var tendensen att relatera den sociala dimensionen till miljö- och biologiska aspekter snarare än sociala, kulturella eller interpersonella. 

- Det finns stort behov av att utveckla attityder och beteenden hos utvecklingsledare som främjar hållbara processer och uppmuntrar en löpande självanalys när det gäller den sociala dimensionen. Det finns också ett stort behov av att förbättra sociala färdigheter genom att bygga och stärka datavetenskapliga läroplaner för att hantera komplexitet, med förståelsen att den sociala dimensionen är en avgörande del av den. Det behövs också nya verktyg som bättre stödjer en holistisk integration av den sociala dimensionen i mjukvaruutvecklingsprocessen.

Planerar du att fortsätta forskningen?
- Jag har sökt några doktorandtjänster och har därmed fått chansen att slipa på olika forskningsspår. Helst skulle jag vilja bygga vidare på de två litteraturstudierna som jag har genomfört. Jag vill titta närmare på och synliggöra dolda sociala fenomen och processer som orsakar och orsakas av organisatoriska blockeringar, vilket i förlängningen kan påverka samhället som helhet. Eftersom mitt forskningsintresse är interdisciplinärt finns det många forskningsfält som jag skulle kunna koppla an till. 

Läs Johanna Liz Gustavssons forskningartikel Blinded by Simplicity – Locating the social dimension in Software Development Process literature här