En god hälsovård förutsätter goda kunskaper och en bra, snabb tillgång på korrekt information. Ju bättre underlag läkare har för sina diagnoser och beslut om åtgärder desto bättre kan vården bli. En nyligen framlagd avhandling av Sumithra Velupillai ska bidra till att ge sjukvården bättre verktyg när det gäller diagnoser och beslut av vårdinsatser. Avhandlingen är utarbetad inom ramen för ett stort forskningsprojekt i samarbete mellan Stockholms universitet/DSV och Karolinska Universitets-sjukhuset/SLL.
Tillgång till information är grundläggande i vården, och numera är informationen självklart elektronisk, vilket underlättar arbetet i vården. Men det finns stora möjligheter att förbättra informationsutvinningen ur journalmaterial, och på så vis ge bättre vård.
Denna avhandling, Shades of Certainty – Annotation and Classification of Swedish Medical Records, presenterar forskning om svenska medicinska journaler med det övergripande målet att skapa smarta IT-verktyg som kan hjälpa vårdpersonal, forskare och andra yrken i deras dagliga arbete, och i slutändan ge bättre vård i allmänhet. Sumithra Velupillais forskningsområde är språkteknologi och hennes fokus är därför på språket i de medicinska journalerna och hur det ska tolkas.
En patientjournal kan vara mycket omfattande och det krävs därför mycket tid om en läkare ska läsa in sig på en patients sjukdomshistoria. Genom analyser av den stora mängd information som redan finns i befintliga journaler kan läkare, sjuksköterskor och andra vårdgivare få vägledning i sina beslut. Ungefär hälften av det som skrivs är fritext, som kan ge upphov till tolkningar och missförstånd.
- Mycket av det som skrivs är internt för läkare, men ibland ska journaler läsas även av administratörer, forskare och andra yrkesgrupper. Det behövs en förståelse för vad som faktiskt står, förklarar Sumithra Velupillai.
Det handlar alltså att göra informationen i journalerna snabbt och enkelt tillgänglig samtidigt som informationen är korrekt tolkad. Det man behöver är verktyg som kan hämta ut information effektivt och säkert för att till exempel sammanställa innehållet i journaler eller för att få stöd för vårdrelaterade beslut.
- Jag har dock inte utarbetat ett färdigt sådant verktyg, understryker Sumithra. Men genom den här avhandlingen har vi kommit en bra bit på väg. Jag hoppas att resultaten kommer att användas i framtida verktyg.
Osäkerhet och tolkningar
Tyngdpunkten i avhandlingen har varit på informationen i fritexten och hur man snabbt ska kunna sammanställa den på ett korrekt och ”automatiserat” sätt.
- Jag har fokuserat på den osäkra och negerande informationen i journalerna, berättar Sumithra Velupillai. Det gäller att kunna skilja mellan säkra och osäkra uttryck om man ska bygga automatiska verktyg som ger tillförlitliga resultat.
Och Sumithra exemplifierar detta med osäkerheten med ord som ”misstänkt”, ”troligtvis”, ”sannolikt”, liksom motstridiga anteckningar som ”ingen säker urinvägsinfektion”. Hon har konstaterat att det finns skillnader mellan yrkesgrupper och hur de uppfattar informationen, liksom skillnader i skrivsätt mellan olika kliniker.
- Det här kan ge ökad förståelse för det språk som används – både av läkare och lekmän, understryker Sumithra. Det visar hur osäkerheten uttrycks inom olika kliniska discipliner och för olika diagnostyper.
Sumithra Velupillai menar att den här avhandlingen ger goda kunskaper för fortsatt forskning när det gäller att identifiera medicinsk ”osäkerhet”. Hon påpekar att det är viktigt att skilja på osäkra, negerande och spekulativa resonemang, och sedan hitta sätt att fånga in, klassificera och använda det för olika ändamål.
En annan del av avhandlingen handlar om metoder för att avidentifiera personuppgifter i patientjournaler när dessa ska användas för forskning. Det gäller att få garantier för att man inte riskerar att en enskild patients information är tillgänglig eller identifierbar för forskare.
Framtiden
Sumithra Velupillai blir kvar på DSV bl a för att undervisa och forska. Hon kommer att delta i utvecklingen och genomförandet av en kurs i språkteknologi på kandidatnivå – något som inte funnits på DSV tidigare, trots den mängd forskning som här bedrivs på området. Hon hoppas givetvis att få fortsätta att forska.
- Jag ser fram emot att kunna fokusera på undervisning i större utsträckning nu. Mitt forskningsområde är språkteknologi och analyser av stora mängder data, och jag skulle vilja skapa vettiga verktyg som underlättar skrivande och ger möjligheter att automatisera informationsutvinning. Jag hoppas också att det i framtiden finns möjlighet för en post doc, avslutar Sumithra Velupillai.
Läs mer
Avhandlingen
Personlig hemsida
Artikel: Anslag för internationellt forskningsutbyte inom hälsoinformatik